Revolvern på bilden är en liknande modell av den som Åke Granström sökt om licens för att få använda vid jakt av invasiva djurarter.
– För mig är det något jag använder i mitt arbete och jag är ytterst ansvarig för vårt arbete med invasiva arter, säger Åke Granström, generalsekreterare på Svenska Jägareförbundet.
För ett år sedan ansökte han om att förnya sin licens för en revolver med kaliber 22, ett enhandsvapen som han skulle jaga invasiva arter med. Ansökan avslogs dock av Polismyndigheten, som motiverade beslutet med att det krävs ”synnerliga skäl” för att bevilja enskilda personer licens på enhandsvapen. Något som ”ska tillämpas mycket restriktivt” och i regel bara ges för yrkesjägare och vid ”mycket kvalificerat behov”.
Vid grytjakt eller fällfångst, där enhandsvapen kan vara lämpligt, krävs det att man utför uppdrag för andra tio gånger om året eller mer. Så ofta åker inte Åke Granström på sådana uppdrag.
Han överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som höll med polisen.
Jägareförbundet har sedan länge i uppdrag av Naturvårdsverket att fånga och avliva invasiva ryggradsdjur – som mårdhundar, minkar, vattensköldpaddor eller sibiriska jordekorrar.
När en invasiv, och skadlig, art hittas eller fångas finns det en katalog med utbildade personer i landet. De skickas ut för att avliva djuret och Åke Granström är en av dem.
– Det är sällan man använder ett enhandsvapen, säger han.
Den rödörade vattensköldpaddan, som påträffats flera gånger i det vilda i Sörmland, kan ställa till stor skada eftersom den är allätare. I södra Sverige överlever den tack vare de milda vintrarna. Sköldpaddan på bilden hittades vid en vägkant i Östergötland.
Minken hör inte hemma i den svenska faunan. På 1920-talet importerades den från Nordamerika till pälsdjursfarmer i flera europeiska länder, däribland Sverige. Just den här minken på bilden påträffades i centrala Nyköping.
Det finns flera anledningar till varför man i vissa fall använder sig av just den typen av vapen som licensen gäller – en finkalibrig revolver med ett magasin med flera skott. I dagsläget finns det inte någon jägare, dedikerad till uppdraget, i Sörmland som har licens för den typen av vapen. Det gör att jägarna istället får åka ut på dessa avlivningsuppdrag med ett jaktgevär.
– Ibland är det bråttom och det måste omhändertas samma dag, och att då behöva skicka någon från Haparanda känns lite överdrivet.
För tillfället jobbar enheten för invasiva arter med särskilda insatser för att sätta stopp för minkens framkomst – ett arbete där revolvern kan vara till stor nytta, säger Åke Granström.
– Det gör vi främst på öar och dem tar vi i fälla eller under jord. Det är då man vill ha ett sånt här vapen. Att stå med ett gevär och skjuta bland stenar är inte trevligt, utan det måste vara kontrollerat, säger Åke Granström och förklarar riskerna med bland annat rikoschetter.
Han tänker inte överklaga beslutet i högre instans.