Nuläget. Gnestapendeln som vänder på plattform 1 måste korsa två andra spår innan den kan återvända mot Södertälje, och det sinkar trafiken.
– Det var väl någon som kläckte iden, att om vi inte måste stanna tågen i Gnesta, utan kör vidare och vänder utanför? Och så gjorde man en utredning.
Det säger Tomas Enqvist, planeringschef i Gnesta kommun, som låtit utreda hur Trafikverket skulle kunna lägga upp framtidens spårtrafik i tätorten.
Bakgrunden: Det är trångt för tågen i Gnesta – pendeltågen måste korsa stambanan när de ska åka tillbaka mot Södertälje. Det är en flaskhals som drabbar inte minst framtidens pendlare och oklarheten gör det dessutom klurigt för kommunen att planera nya kvarter.
2019 kom Trafikverket med en skiss på en helt ny mittenplattform, som skulle göra det lättare för Gnestapendeln att vända.
Men kommunen var inte nöjd, utan har nu för 1,5 miljoner kronor låtit konsultbyrån WSP ta fram mer noggranna underlag för en framtidssäker stationslösning i tätorten.
Dokumenten är i första hand ett stöd när kommunen planerar mark och fastigheter nära spåret – det är statliga Trafikverket och ingen annan som fattar beslut om järnvägen.
Rapportens huvudalternativ, kallat "A BRED", är en rejäl ombyggnation av hela spårområdet, med en massiv ny mittenplattform förutom sidoplattformarna. Prislappen börjar på 264 miljoner kronor.
Grundidén från kommunens konsulter är att bredda stationen med en massiv mittenplattform. Det skulle dock gå ut över närmiljön och bli väl dyrt och storskaligt, enligt experterna.
Det tar höjd för en Gnestapendel varje kvart och dubbelt så långa tåg– men stationen blir lite för stor, dyr, längre ifrån bussarna och går ut över närområdet och kulturmiljön, enligt konsulterna.
Det är här Björnlunda kommer in.
För om pendeln kan köra vidare och vända först väster om Gnesta så kan bangården i tätorten – där spåren svänger vilket försvårar allt – bli mycket smalare.
Och att vända tågen mitt ute på vischan, någonstans vid Kolke, går ju, men då kan det vara lika bra att åka vidare till nästa ort, enligt de sakkunniga.
Spåren slingrar sig igenom Gnesta och det ställer till det, berättar projektledare Nils Rundqvist. Därför kan det vara bättre att i framtiden låta pendeln vända och byta personal längre västerut – kanske i Björnlunda.
– De behöver ha möjlighet för personalen att komma till och från. Den servicen finns ju i Björnlunda, säger Nils Rundqvist, projektledare på samhällsbyggnadsförvaltningen.
1972 revs stationen i Björnlunda.
"Pendeltåg till Björnlunda tror jag kan vara positivt både för dem som bor och driver verksamhet i samhället", säger Pia Forss på Björnlunda hembygdsförening. Arkivbild.
– Personligen tycker jag att det skulle vara trevligt med en station här igen. Det har vi ju skojat och pratat om i många år, säger Pia Forss, ordförande i Björnlunda hembygdsförening.
Björnlundabon Philip Ackani blir också upprymd över nyheten att kommunen skissat på en pendeltågsstation i Björnlunda.
– That would be great! Jag har frågat folk om tåget och det här är goda nyheter, säger han.