– Jag fick för mig att jag skulle gå på sjösidan för att en fläkt skulle komma från sjön, men det var så hett så! Och ingen skugga var det, nej!
Maj Persson, 88, kommer gångvägen fram vid Frösjöstrand, i keps mot solen och med både vatten och äpple i rullatorn. Häromdagen överraskades hon av den obarmhärtiga hettan, berättar hon.
– Då vart man slut, när man inte får skugga.
Hur går det i dag?
– Jag ska inte gå så långt. För nu vet man ju att det vart inte bättre ifrån sjön.
Värmeböljor är jämte extrem nederbörd de två mest akuta hoten mot svenskar från klimatförändringarna, säger Stefan Moberg. Han är jurist och klimatanpassningsexpert på försäkringsbolagens branschorganisation Svensk försäkring.
Gnesta kommun hamnade i år på plats 187 av 194 svarande i den nationella rapport i ämnet som det oberoende forskningsinstitutet IVL tagit fram tillsammans med försäkringsbranschen. Gnesta fick noll poäng vad gäller åtgärder.
– Det är inget vidare.
Kommunerna har fått svara på detaljerade frågor om hur de förbereder sig – eller inte förbereder sig, mot skyfall, torka, skred, värmeböljor, stigande hav och så vidare.
– Om det blir 35 grader varmt liksom. Är man svag är risken ytterst att man dör. Hjärtat klarar inte av värmen, säger Stefan Moberg.
2017 och 2021 placerade sig Gnesta precis i mitten av landets kommuner i studien. Kommunalråd Linda Lundin (S) känner inte till rapporten när SN ringer.
– Nej, jag har missat den. Det är aldrig roligt att få bottennoteringar. Jag tänker att det finns mer att göra på det här området.
Maria Carlén Lindwall (MP) ser underbetyget som ännu ett larm om att Gnesta nonchalerar sitt ansvar.
– Det är jättedåligt, det finns ju en klimat- och miljöplan som är tio år gammal och inte anpassad till dagens behov. Kommer det ett hundraårsregn hamnar Frönäs under vatten. Det finns det ingen beredskap för.
Linda Lundin säger att planen ska uppdateras innan året är slut och tillbakavisar MP:s farhågor om översvämning och usel beredskap.
Gnestas ömma punkt – det slitna och underdimensionerade vatten- och avloppssystemet – prövas också av klimatkrisen.
– Ofta har man 1900-talsmetoden att leda bort regn i VA-nätet, och fylls det så får man skit i källarna. Man kanske inte kan bo i fastigheten under ett halvår, säger Stefan Moberg.
– Man behöver leda vattnet till parker, ängar, fotbollsplaner. Våtmarker är bra för att fördröja.