"Jag är inte säker på oenigheten är särskilt stor egentligen. Det är kanske typiskt centern", säger Axel Bodin (C)
SN har sedan tidigare berättat om upprepade indicidenter med krossade fönster, avfyrade fyverkeripjäser, och bränder vid skåphallarnas toaletter, på Frejaskolan i Gnesta – där bevakningskameror kommer sättas upp från 2025.
– Jag ställer mig inte emot det. Det är en sak som verksamheten verkligen har velat få igenom. Samtidigt som det finns mycket annat som är viktigare att tänka på, säger Johan Skeppstedt, Gnesta kommuns skolchef.
Enligt honom är det rektorn och personalen som ligger bakom förslaget om kameraövervakning, som Barn- och utbildningsnämnden i Gnesta godkände den 18 november.
För nämndens politiker har frågan varit komplicerad. Vilket framgår av att de styrande Socialdemokraterna yrkade på avslag och sedan reserverade sig när beslutet klubbades. Det innebär att Barn- och utbildningsnämndens ordförande Ann-Sofie Karlsson (S) röstade emot ett förslaget hon själv har släppt fram till omröstning.
– Det stämmer, men frågan har funnits med oss länge och förslaget har diskuterats sedan innan jag blev ordförande. Eftersom vi var enda partiet som inte stod bakom var det dags att lägga fram det, säger hon.
"Det känns ju såklart tråkigt för oss som yrkade på avslag att förslaget röstades fram i voteringen", säger Barn- och utbildningsnämndens ordförande Ann-Sofie Karlsson (S).
Pernilla Lövström (M) sitter i Barn- och utbildningsnämnden för Gnesta kommun.
Enligt Gnestas skolchef Johan Skeppstedt blir kameraövervakning på skolor allt vanligare: "Det är inte så vi vill ha det i samhället. Men tyvärr är det kanske nya tider på det här området" säger han.
Eftersom skolans korridorer inte är någon offentlig plats behöver kommunen inte anmäla eller söka tillstånd för kameraövervakningen. Men bevakningen måste ändå motiveras och dokumenteras, vilket Socialdemokraterna inte tycker gjorts ordentligt.
– Vi ser allvarligt på att det inte framgår i utredningen vilka avvägningen som gjorts mellan den personliga integriteten och målsättning, säger Ann-Sofie Karlsson.
Nämndes vice ordförande Pernilla Lövström (M) delar inte uppfattningen.
– Jag förstår att det kan finnas en osäkerhet kring det här med kameror. Men jag känner mig mer orolig för den otrygga miljön i skolhallen. Det är ingen som kommer titta på det som filmas hela tiden, det blir bara aktuellt först när någonting har hänt, säger hon.
Enligt förslaget är det skolchefen och rektorns uppgift att undersöka materialet, men i den delen är frågan inte avgjord utan kommer beslutas av kommunstyrelsen.
– Jag tycker det är rimligt att den som har elevkännedom och är högst ansvarig får göra det. Men det har funnits en diskussion om frågan i nämnden, säger Pernilla Lövström.
Vänsterpartiets Per Sicking (V) reserverade sig mot beslutet:
– Jag är inte emot kamerabevakning. Men den underliggande otryggheten bakom skadegörelsen kräver större åtgärder, och mer resurser, vilket bör utredas först, så att frågan inte glöms när kamerorna sätts upp, säger han.
Centerpartiets Axel Bodin föreslog en mellanlinje.
– Vi tror generellt att barnen kräver mer vuxentid och att den måste komma från civilsamhället. Vi kan såklart inte kommendera människor att komma till skolan, men i låg- och mellanskolan kan vuxna komma och stötta upp, säger han.
Förslaget som klubbades blev en reviderad version som centern lade fram, där kamerorna tillåts samtidigt som förvaltningen måste redovisa ytterligare förebyggande åtgärder längre fram.
– Jag tror att hela nämnden tycker det här en tråkig utveckling. Vårt ställningstagande är att vi inte vill säga nej till skolans önskan. Men vi tycker inte heller det är tillräckligt att bara sätta upp kameror, säger Axel Bodin.
Enligt förvaltningens undersökningar är endast 45 procent
av de tillfrågade eleverna positiva till kamerabevakning på skolan.