– PFAS är en stor grupp kemikalier som finns överallt i miljön och som på vissa platser har förorenat dricksvattnet, säger Sandra Strandh, statsinspektör vid Livsmedelsverket.
I vår miljö finns ungefär 5 000 PFAS-ämnen, en förkortning för poly- och perfluorerade alkylsubstanser. Ämnena har speciellt uppmärksammats i brandsläckningsskum som använts nära vattentäkter.
– PFAS har bra egenskaper när det gäller att släcka bränder, men det har också använts i teflon och textilier.
De kommuner som uppmärksammats i rapporten har haft halter på över 10 nanogram per liter. Den rekommenderade åtgärdsgränsen ligger på 90 nanogram per liter.
– Då kan det kan handla om att man kan behöva titta på en alternativ vattentäkt eller olika typer av rening.
I kartläggningen, som är den första i sitt slag, har man försökt skapa en helhetsbild. Men i Gnesta kommun är det oklart om man har deltagit i kartläggningen. Kommunen har dock konstaterat att de tillsammans med länsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning, SGU, 2018 gjorde en PFAS-undersökning.
– Den visade på låga halter, 3,2 nanogram per liter. I jämförelse med Livsmedelsverkets siffra så var det lågt, säger Sandra Holmström, som nyligen tog över rollen som miljöansvarig i kommunen.
Forskningen kring vilka hälsoeffekter PFAS kan ge pågår, men hittills har man sett att vaccinationer mot stelkramp och difteri hos barn har påverkats negativt av PFAS-kemikalier.