När Gnesta kommun under våren upphandlade ett ramavtal för beläggningsarbeten i kommunen kom fyra företag in med anbud. Två aspekter skulle avgöra vilket företag som skulle få skriva avtal med kommunen: dels det sammanlagda priset, dels referenser från tidigare uppdrag. De intresserade företagen fick ange vad det skulle kosta att utföra var och en av ett antal olika uppgifter, sen summerades priset och ett avdrag gjordes för goda referenser.
När anbuden kommit in kunde Gnesta kommun konstatera att ett av företagen, Skanska asfalt och betong AB, lade ett negativt pris på en av de poster som fanns med i upphandlingen: i stället för att betala för att få arbetet utfört skulle Gnesta kommun få pengar varje gång det gjordes.
– Negativa anbud är inte särskilt vanligt i upphandlingssammanhang, säger Mattias Ljungkvist, jurist på Upphandlingsmyndigheten, som menar att det kan innebära en risk att företaget i slutändan inte kan leverera i den mängd som krävs.
Det viktigast för den upphandlande myndigheten är då att titta på hela anbudet för att avgöra om företaget också kommer kunna leverera det de lovar.
– Det kan finnas flera olika anledningar till att ett företag lägger ett lågt bud: det kan vara att man vill komma in på en viss marknad, eller på ett visst område där man inte varit tidigare. Det kan också vara så att det finns en överkapacitet och att det kostar mer för leverantören att den bara ligger där än att den faktiskt används, säger Mattias Ljungkvist.
Den upphandlande myndigheten har möjlighet att förkasta ett bud om anbudet ses som orimligt lågt, men då måste företaget som lagt budet först få en chans att förklara sig. Så har också skett med upphandlingen i Gnesta. I ett mejl från Gnesta kommuns upphandlingsstrateg, Christian Blume, till en representant för det aktuella företaget efterfrågas "en tillfredsställande förklaring", samt garantier för att anbudet är allvarligt menat. Företaget svarar att aktuell upphandling är mycket viktig för dem, samt att de verkar på en marknad med hård konkurrens där prissättningen ingår i det strategiska arbetet med att behålla och öka marknadsandelarna.
– Det finns inga förbud i upphandlingsreglerna mot att lämna låga bud, säger Mattias Ljungkvist, men tillägger att de nya upphandlingsreglerna som väntas klubbas av riksdagen under hösten ser lite annorlunda ut.
Vad kan negativa bud få för effekter på marknaden?
– Det är en bra och väldigt bred fråga. Det handlar i slutändan om att det finns en linje mellan en sund och en osund konkurrens, var den går är svårt att säga generellt. Man får titta på de förutsättningar som finns i varje enskilt fall.
Kan det användas av stora, nationella företag för att slå ut mindre, lokala aktörer?
– Det är klart att stora leverantörer och små leverantörer har helt olika förutsättningar, men det finns också andra regler som ska förhindra för stor dominans. Det är en utmaning, men upphandlingsreglerna ska i alla fall försöka göra så att alla oavsett storlek kan delta i upphandlingar.
Skanska vann den aktuella upphandlingen, men Daniel Söderberg, områdeschef på Skanska, uppger att han inte får kommentera anbudet innan han fått bekräftat från Gnesta kommun att ingen av konkurrenterna har begärt en överprövning av tilldelningsbeslutet.
Inget av de andra anbuden kom från en lokal aktör.