Tre av fyra kommuner i Östra Sörmland svarar ja och skickar dokument när tidningen frågar om en aktuell energiplan, men från Gnesta blir svaret ett annat.
– Gnesta kommun har inte en uppdaterad energiplan, medger Gnestas miljöstrateg Bertil Karlsson.
Det dokument som finns är en klimatstrategi daterad 2008. Där finns bland annat siffror för koldioxidutsläpp från 2003 och statistik över dieselkonsumtion från 2005.
Alla kommuner är skyldiga att ta fram en energiplan enligt Lagen om kommunal energiplanering. Syftet är att etablera en helhetssyn på energiplaneringen i kommunen och få koll på hur miljö, hälsa och hushållning påverkas av olika åtgärder eller energisystem. Lagen har dock fått en del kritik, och utretts de senaste åren. Energimyndigheten har kallat den "föråldrad och ineffektiv".
Infrastrukturfrågor har blivit alltmer aktuella den senaste tiden på grund av vattenbrist, föråldrade ledningsnät och fortsatt bostadsbyggande, inte minst i Gnesta där både vatten och avlopp har diskuterats flitigt. Men när nya stora exploateringar som Vackerby trädgårdsstad med 600 planerade bostäder ska bli verklighet kan även elförsörjningen bli en flaskhals.
En av kritikerna till att det saknas en uppdaterad energiplan i Gnesta är Johan Lexell, som driver det lokala solcellsföretaget Klövsta energi.
– Man måste ju veta hur mycket el som går in och ut från kommunen, och att det finns el så att det räcker, om man ska bygga nya bostäder, säger han.
Enligt Gnesta kommun ska kapaciteten på elnäten dock inte utgöra något hinder för fortsatt bostadsbyggande.
I Socialdemokraterna och Moderaternas "framtidsplan", en grov flerårsbudget med en tidshorisont som sträcker sig fram till 2022, skriver politikerna att "en energiplan kommer att tas fram utifrån rådande lagstiftning". Allmännyttan i Gnesta ska även sänka sin energianvändning och vara helt fossilfri senast 2030, enligt den politiska ledningen.
Trosa kommuns kombinerade energi- och klimatplan är en lunta på 32 sidor som antogs sommaren 2018. Där framgår bland annat att hushållen står för 66 procent av elanvändningen i kommunen, och att utsläppen av växthusgaser minskade med 26 procent mellan 1990 och 2014.
Nyköpings kommuns "Klimat- och energistrategi" är från 2016 och Oxelösunds kommuns "Strategi för energieffektivisering" antogs 2011.