Ni skulle åka tillbaka till ön Chios, inte långt från Turkiets kust. Hur är situationen där nu?
– Situationen är lite märklig, minst sagt.
På vilket sätt har ön påverkats av migrationsöverenskommelsen?
– Efter avtalet var det meningen att alla skulle tas till samma stängda camp, ett lite finare utomhusfängelse, i väntan på utvisning. Två saker hände: För det första blev lägret snabbt överfullt 1 700 personer och 500 syrier lämnade campet. Polisen öppnade grindarna. De kunde inte längre hantera situationen med trångboddhet, upplopp, knivar med mera. Dessa personer bor nu i ett öppet camp men kan inte lämna ön. 1 000 personer är fortfarande inlåsta. Det andra som hände var att deportationerna stoppades efter de första 200 personerna. Avtalet bryter mot så många regler att ingen vet vad som ska hända.
Du och Emma Larsson skulle åka tillbaka för att jobba för en hjälporganisation i två månader. Är ni kvar på Chios nu?
– Nej, just nu är vi i Kilkalis, Ioannina, och stöder ett camp där, bland annat ett kök som lagar mat tillsammans med flyktingarna.
Vad gjorde ni på Chios?
– Vi jobbade mycket med att ta emot folk på stränderna, få dem torra och säkra. Vi jobbade också mycket med saker runt omkring, som hygien, filtar och kläder. Vi har ett litet team kvar som jobbar med ensamkommande barn.
Hur kommer det sig att ni inte är kvar på Chios?
– Vi ville inte stödja ett stängt läger. Och nu kommer det också färre båtar än det gjorde förr.
Vet du hur situationen i det stängda lägret är nu?
– Fruktansvärd! Maten är dålig, det finns inte tillräckligt med toaletter och duschar, det är trångt, dåligt med information och väldigt otryggt. Det blir slagsmål och upplopp, till följd av att de är inlåsta.