Efter 2013 kunde barn- och utbildningsnämnden, bou, konstatera ett underskott på 8,7 miljoner kronor. 2,5 miljoner av dem kommer enbart från kommunens tre ytterskolor. Att ytterskolorna inte håller sin budget är ingen nyhet för någon. Nu ska man se till att det inte blir samma visa under 2014.
– Vi räknar med att det kan lösas genom pensionsavgångar och avveckla visstidsanställningar. Det kan vara någon enstaka pedagogresurs som inte förlängs och istället organiseras verksamheterna så pedagogerna tillsammans och kan då också ge de elever som har svårigheter det stöd de behöver, säger skolchef Monica Harlin.
Några besparingar handlar det dock inte om är hon noga med att poängtera.
– Nej, det handlar om att anpassa verksamheten till den elevpeng man har, precis som övriga skolor måste göra. Det här kommer göras till hösten, vi gör inga såna förändringar mitt i läsåret, säger Harlin.
Rolf Jönsson på Lärarförbundet i Gnesta hävdar dock att det visst är en besparing. Att man gick back under året beror på att personalorganisationen varit för stor, i förhållande till elevunderlaget menar han.
– Hela barn- och utbildningsförvaltningen gick cirka 8 miljoner i back och om vi ska anpassa oss till rätt nivå måste vi spara. Även om det rör sig om naturliga avgångar till följd av pensioner och visstidsanställda så blir det färre personal i skola och fritidshem. Visst är det en besparing, jag vet inte vad man skulle använda för ord annars, säger Jönsson.
Han tror att arbetsbelastningen kommer att bli tyngre för de lärare som blir kvar på ytterskolorna.
– Alla saker som görs på en stor skola måste även göras på en liten, men med färre i personalen.
Samtidigt ser han att barnen med störst behov av stöd i skolan är de som drabbas mest.
– De elever som har störst behov får sämre förutsättningar när man drar in på personal, eftersom dessa ofta är visstidsanställda. Det går inte att förneka och det är ett problem, säger han.
Att ha färre lärare för att det nu är få elever på skolan kan i framtiden visa sig vara ett misstag menar Rolf Jönsson. Barngrupperna kan bli större igen, speciellt med tanke på att kommunen har som mål att växa. Vill man ha inflyttning måste skolorna vara attraktiva att sätta sina barn i säger han.
– Det finns ett politiskt beslut att det ska finnas en skola i varje tätort och då måste man fundera på om det var ett klokt val att sexorna försvann in till Gnesta. På så sätt förlorade ytterskolorna underlag för fler lärartjänster. Elevpengen i år blir också liten, även om den dock är högre på Laxne och Kvarnbackaskolan. Man måste kanske låta ytterskolorna kosta mer för att kompensera det låga elevantalet.
– Att smällen kom är inte förvånande men det är olyckligt.