I Sverige framförs 525 fordon dagligen av påverkade förare. Förra året blev 1400 personer svårt skadade på grund av rattfyllerister, enligt Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF). Hittills har det varit positiva besked i Gnesta, då alla förare som polisen Tobias Kjell stoppat blåst negativt.
Det är inte heller alltid lätt att se ifall någon kör påverkad, detta menar trafikpolisen Stefan Tranemyr.
– Möjligen ifall personen är väldigt påverkad och vinglar, annars är det svårt att säga, berättar Stefan Tranemyr som också uppmanar alla att även ta det försiktigt dagen efter, då det kan ge utslag i blåskontrollen.
Ifall någon skulle blåsa positivt innebär det att personen får följa med till polisstationen eller polisbussen för en mer noggrann mätning, där resultatet blir avgörande för hur man bestraffas.
– Gränsen för omhändertaget körkort ligger vid 0,16 milligram alkohol per liter utandningsluft, vad det gäller grovt rattfylleri ligger gränsen vid 0,50 milligram, berättar Stefan Tranemyr som förklarar att en såpass rattfull person också riskerar fängelse.
Hur ofta polisen stöter på en rattfyllerist under sina nykterhetskontroller är inte allt för ofta, menar Stefan som förklarar att det rör sig om en siffra på en person på ungefär 500 blåsningar. Att det skulle vara fler rattfyllerister under helgens dagar stämmer delvis, men det varierar enligt Stefan.
– När det kommer till rattfylla handlar det oftast om personer med alkoholbekymmer som dricker för jämnan, berättar Stefan.
Antalet trafikpoliser har minskat från 1250 stycken till dagens mycket lägre siffra på 200, vilket har medfört ett miljontal färre nykterhetskontroller, något Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig hos Motormännen är väldigt oroad över.
I en rapport har MHF:s trafiksäkerhetschef Lars Olov Sjöström och MHF Östs regionordförande Christer Folkesson granskat hur påföljderna ser ut vid rattfylleribrott. Undersökningen visar att rattfylleri av normalgraden oftast leder till ett strafföreläggande, det vill säga dagsböter. I cirka 50 procent av fallen med grovt rattfylleri är domen fängelse. De övriga två huvudpåföljderna är skyddstillsyn och villkorlig dom.
– Om tendensen är att allt fler får påföljden villkorlig dom, då ökar risken för återfall i brott, eftersom rattfylleristerna då inte följs upp med något program eller påverkan, konstaterar Lars Olov Sjöström och förklarar att en del faktiskt har behov av behandling för sitt missbruk.