2010 fick Gnesta pengar från Skolverket och Sveriges kommuner och landsting, SKL för att arbeta med jämställdhetsfrågor. Sedan dess har man på Frejaskolan arbetat aktivt med jämställdhetsfrågor. Arbetet fick pojkarnas betyg att höjas från att ha legat under riksgenomsnittet till att hamna över riksgenomsnittet. Arbetet med jämställdhet har även påverkat eleverna på ett djupare plan.
— Den största skillnaden är att eleverna har blivit medvetna om att det finns orättvisor, att det inte alltid är jämställt, säger Maja Thorsén biträdande rektor på Frejaskolan.
Svend Dahl skriver i den statliga utredningen om män och jämställdhet att pojkar generellt har sämre betyg än flickor. Han skriver också att pojkarnas låga resultat bland annat beror på förväntningar om hur pojkar ska vara. Förväntningar som kan leda till en anti-pluggkultur. När Frejaskolan påbörjade sitt arbete med jämställdhet identifierades att det fanns uppfattningar om att pojkar inte skulle vara intresserade av skolan medan normen för flickorna var att man ska lyckas och vara duktig.
Pojkarna fick status genom att delta i skojbråk. Medan tjejerna fick status genom att vara sexiga. För att bryta detta började man arbeta aktivt med att diskutera attityder kring kön. Skojbråk förbjöds och man ökade antalet vuxna i korridorerna.
Arbetet med jämställdhet på skolan har enligt Maja Thorsén fått tjejer att våga ta mer plats och pojkar att våga satsa på sina studier.
– Vårt mål är att eleverna ska kunna tänka att de kan uppnå vad de vill. Det finns inga begränsningar bara för att jag är pojke eller flicka. Är jag pojke och vill arbeta inom ett kvinnodominerat yrke ska jag kunna göra det. Samma sak gäller för flickorna de ska kunna arbeta inom manliga yrken om de vill.