Moderaterna gick till val som ett Alliansparti och Socialdemokraterna höll alla dörrar öppna. När rösterna var räknade och det visade sig att inget parti, eller block, hade egen majoritet valde just S och M att lägga sina olikheter till sidan och istället gå ihop för att gemensamt styra kommunen. Ett samarbete som gjort för konflikter kan man tänka, men frågar man kommunalråden fungerar samarbetet smärtfritt och trots olikheterna är alla nöjda.
– Jag har svårt för politiskt käbbel och det har vi sluppit hittills under den här mandatperioden, säger Ann-Sofie Lifvenhage (m).
– Det är ett annat klimat i Gnesta nu, det har varit bra diskussioner och vi har hittat samsyn. Det här lite annorlunda majoritetsstyret har gjort att vi är handlingskraftiga.
Har det inte funnits några svårigheter, ni är ändå två olika partier?
– Jag kan faktiskt inte hitta något konkret som inte funkat, jag är positivt överraskad. Och det handlar inte bara om oss som kommunalråd utan det finns en stark vilja hos våra politiker att åstadkomma skillnad. Många var less på att inte kunna komma till skott men nu levererar vi. Företagsrankingen som kom i veckan är ett bra kvitto på det, säger hon.
Men det finns en punkt där moderaterna ändå fått backa.
– Moderat politik går ut på att människor själva tar sina beslut. Som det är nu har vi enats om att valfriheten i kommunen ska ligga kvar på samma nivå. Men å andra sidan har det varit maktskifte varje mandatperiod så moderat politik har ändå någonstans varit med och lagt en grund i det som finns i dag.
Också Johan Rocklind (s) ger bilden av ett friktionsfritt samarbete.
– Jag upplever att vi inte tidigare i kommunens historia förmått att ha en så bred uppslutning som vi har med vår nuvarande majoritet, säger han.
– I alla sammanhang där man jobbar med människor krävs det dialog och förståelse och det har fungerat otroligt bra. Vi står ibland för olika idéer och skulle kanske göra annorlunda om vi fick bestämma helt själv. Men bestämma själv får man ju nästan aldrig göra när det gäller politik.
Han bekräftar att det som eventuellt kan ses som grus i maskineriet är just valfriheten.
– Det var något vi ägnade en del tid. Vi har pratat om driftformer inom kommunala verksamheter där vi var och en nog kunnat tänka oss annan utveckling men där vi samtidigt konstaterat att vi kan leva med det som finns i dag. Kanske har vi haft lite olika prioriteringar i grunden men ändå kunnat kompromissa och hitta en lösning som passat alla.
Men kompromiss innebär ju ändå att man backat på något vis, kan du ge något konkret exempel?
– Nej, det kan jag nog inte.