Efter larmskandalen på Liljedalshemmet har oron över att bli gammal och tvungen att flytta in på ett särskilt boende ökat bland Gnestas äldre. Det säger Majken Strömbäck, ordförande för PRO Gnesta.
– Jag har pratat med många äldre i Gnesta. De har på sina bara knän bett sina barn att se till att de inte tvingas vara kvar i Gnesta den dag de behöver komma in på ett hem, säger hon.
– Det är fruktansvärt att människor som är födda i Gnesta och har levt hela sitt liv här inte ska våga bli gamla. Det är en nonchalant syn på de gamla från kommunens sida.
Strömbäck tycker att det är hög tid att politiker och tjänstemän tar sitt ansvar för kommunens äldre.
– I samband med skriverierna om Liljedalshemmet uttryckte kommunen att de hade fullt förtroende för de som är ansvariga för boendet. Vi ifrågasätter hur man kan lita på någon som inte säger ifrån när något är fel. Hur kan man inte säga ifrån när larmen inte fungerar? Eller har man satt munkavel på enhetschefen för att slippa installera nya larm när det planeras ett nytt boende? frågar sig Strömbäck.
Hon tycker att kommunen istället för att försvara sig borde ha gjort en pudel.
– Visst vore det rimligare att man sa "oj nu har vi gjort fel" istället för att försöka mörka och lättvindigt rycka på axlarna och säga att "vi hade ju rörelselarm" och "det har inte hänt något". Vad de inte förstår är att det inte ska hända något, det här är vuxna människor de har ansvar för, människor som själva inte kan föra sin talan. Då måste man ha en fin och bra organisation. Alla måste ta sitt ansvar, också politikerna.
I egenskap av ordförande i PRO har Strömbäck nu skickat en skrivelse till kommunen där hon kräver svar på ett flertal frågor. Frågor PRO har ställt vid flera tillfällen utan att få svar.
– Det verkar finnas en policy i Gnesta som säger att man inte svarar på skrivelser. De har inte svarat med mer än en bekräftelse på att skrivelsen är mottagen när vi skickat in från demensföreningen, PRO och som privatpersoner. Jag tycker att det är oförskämt.
Strömbäck har själv varit i kontakt med Sveriges kommuner och landsting (SKL) som säger att kommunerna inte är tvingade att svara på just skrivelser, något hon inte lägger större vikt vid.
– Jag tycker att när man finns för att hjälpa andra människor, som man gör på socialförvaltningen och i socialnämnden, då måste man ändå ta kontakt. Man kan ju undra vad de sysslar med, förtroendet sjunker undan för undan.