När Svenskt näringsliv i början på mars presenterade sin studie av företagsamheten i Sörmland under 2014 lyftes Gnesta fram som den mest lysande stjärnan. Av kommunens befolkning är 15,3 procent egenföretagare. Men framför allt sticker Gnesta ut vad det gäller ungas företagsamhet: förra året var 6,5 procent av Gnestas 16- till 34-åringar egenföretagare.
– Gnesta och Trosa är vårt läns Gnosjö, säger landshövding Liselott Hagberg, som nyligen besökte Gnesta för att delta vid en företagsfrukost för kvinnliga företagare.
– Där det finns ett entreprenörskap, som i Gnesta, så föder det mer. Människor som är entreprenöriella ser möjligheter där andra ser problem. Det är en kultur; lever man i en sådan familj så är det naturligt att man vill fortsätta på den vägen, säger hon.
Vad det gäller nyföretagande bland unga, det vill säga företag som startade under förra året, ligger Gnesta ännu bättre till i förhållande till både andra Sörmlandskommuner och till riket som helhet. Förra året startade 26,6 unga per 1 000 invånare ett eget företag i Gnesta. I Sörmland som helhet startade 10,4 unga per 1 000 invånare ett eget företag förra året, och för riket som helhet var motsvarande siffra 12,5.
Enligt Anna Sandklef, informations- och näringslivschef i Gnesta kommun, är bygg och entreprenad den stora branschen för egenföretagare i kommunen.
– Där finns många framgångsrika företag och det gör att unga ser det som en möjlighet för ett gott liv.
Det är arbeten som sällan kräver någon högskoleutbildning, och Gnesta brukar också visa upp låga siffror när det gäller utbildningsnivån bland befolkningen.
– Men vi är glada över de siffrorna eftersom de visar låg utbildningsnivå men inte hög arbetslöshet, säger Anna Sandklef.
Hon påpekar dock att det kan bli svårare att få ett jobb utan utbildning för de som inte är intresserade av att gå in i byggbranschen. Liselott Hagberg å sin sida menar att det är bra med en mix i samhället.
– Utbildning är inte tung att bära. Som ung vill man förverkliga sina drömmar och det är lättare med en vidareutbildning av något slag. Men den behöver inte nödvändigtvis vara akademisk, säger hon.