Barn- och utbildningsnämndens budget sprack rejält i fjol. Enligt årsredovisningen landade underskottet på drygt 12 miljoner kronor. I årets budget sköts flera extra miljoner till skolan, men det ser alltså inte ut att räcka.
På grund av budgetproblemen förra året har tätare ekonomiska uppföljningar införts, för att politiker och chefer ska få bättre koll på var pengarna tar vägen. Augustiuppdateringen för barn och utbildning flaggar för ett underskott på drygt 7 miljoner kronor för 2019. En rad åtgärder föreslås, med förhoppningen att hälften av den summan ska kunna räddas under årets sista månader.
Enligt Bengt Greiff, planeringschef på barn- och utbildningsförvaltningen, är det främst kostnader för stöd och resurser till enskilda elever som har skenat.
– Det är elevsociala sammanhang som har med trygghet och trivsel att göra, som gör att elever behöver väldigt mycket särskilt stöd. Tillfälliga åtgärder på två, tre veckor pågår istället i flera månader, och det blir väldigt kostsamt, säger han.
Hur många elever som har särskilt stöd för tillfället vågar Bengt Greiff inte svara på, men det handlar om "flera i varje klass".
Vad beror det på, att fler och fler elever behöver extra stöd?– Det är svårt att säga, men vi lever i ett mer och mer individualiserat samhälle. Förr var skolan mer av en läroanstalt, nu har vi mycket mer med det sociala spelet att göra. Saker som händer på fritiden, och på sociala medier, får ju konsekvenser i skolorna också.
Bland de föreslagna åtgärderna inför höstterminen finns bland annat restriktioner för vikarier och inköp. När det gäller vikarier motsvarar sparkravet omkring fyra färre medarbetare per dag i kommunen.
– Jag tror att man kan lösa mycket av det genom omgrupperingar. Det är klart att det kommer märkas, men det behöver inte påverka kvaliteten, säger Bengt Greiff.
Det omtalade flerlärarsystemet, som var en het fråga inför valet förra året, kommer att införas i enstaka klasser till hösten. Men rekryteringar inför detta ska inte ha bidragit till budgetunderskottet.
Trots att Gnestas skolor har stora problem med ekonomin för andra året i rad är planeringschefen hoppfull inför framtiden.
– Vi räknar med att underskotten avtar drastiskt under hösten, och nästa år bör vi ligga i fas. Vi kommer att hålla oss inom budget, säger Greiff.
Linda Lundin (S): "Ganska många miljoner underskott"
När barn- och utbildningsnämnden senast fick en budgetprognos i april pekade siffrorna mot ett par hundra tusen kronor i underskott för helåret. Men nu i augusti blev den siffran alltså plötsligt drygt 7 miljoner kronor minus.
– Jag ser allvarligt på situationen, det är ganska många miljoner underskott som vi sitter med, konstaterar nämndens ordförande Linda Lundin (S).
Hon menar att skolorna, och då framför allt ledningen på Frejaskolan, har anställt för mycket visstidspersonal för att stötta enskilda elever.
– Det handlar om att cheferna inte lyckats anpassa verksamheten till den budget som lagts.
Hur ska skolorna hantera resursbehov som dyker upp under läsåret utan att det kostar pengar?– Självklart har vi förståelse för att det finns elever med särskilda behov och att det kan vara kostnadskrävande, men i det här fallet har det kostat betydligt mer än vad budget tillåter, säger Linda Lundin.
Hon är kritisk till att nämnden inte uppmärksammades på de dystra prognoserna tidigare.
– Är det så att någon rektor befarar underskott så ska de komma till nämnden, det har vi varit tydliga med. Men det har inte skett.
Någon glädjekalkyl var budgeten inte, menar Lundin, då elevpengen ligger i nivå eller över jämförbara kommuner.
Barn- och utbildningsnämnden har sitt nästa sammanträde redan den 4 september, och till dess ska skolledningen ha tagit fram ytterligare förslag till åtgärder för att krympa underskottet.
– Det är prio ett nu, säger Linda Lundin.