Chefsåklagare Ola Folkesson.
Nyköpings tingsrätt hade avsatt tre rättegångsdagar för åtalet mot två män, som misstänktes för grov våldtäkt under en fest i Gnesta i september i fjol.
En kvinna på festen bad via sms en vän att ringa polisen, eftersom hon sa sig vara på väg att bli våldtagen. När polisen nådde henne via telefon var männen enligt kvinnan i full färd med övergreppet. Hon bad om hjälp, innan hon sa "nu tar de den här telefonen" och samtalet bröts.
Båda männen, som är utländska medborgare i 30-årsåldern, greps på plats och häktades sedan i avvaktan på rättegång. Den började i förra veckan, men efter lunch på den andra dagen i tingsrätten meddelade åklagaren att hon lägger ner åtalet: "Nya omständigheter gör att man inte på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom", skriver hon i sitt beslut.
Åklagaren tog beslutet efter att både de misstänkta och den målsägande kvinnan hörts. Åklagaren begärde i det läget också att männen omgående skulle släppas på fri fot.
En frikännande dom meddelades samma dag.
Chefsåklagare Ola Folkesson vid Åklagarkammaren i Nyköping kan inte uttala sig i det enskilda fallet, men säger att även om det är ovanligt så händer det att åtal läggs ner under pågående rättegång. Det kan bero på "en uppsjö av situationer", exempelvis att bevisläget kan ha ändrats under eller inför förhandlingen.
– Det är också så att de muntliga redogörelserna levandegörs i rättssalen på ett helt annat sätt. Åklagaren kan få en helt annan uppfattning efter att parterna har hörts, säger han.
Åklagarna har så kallad objektivitetsplikt.
– Det innebär att vi måste väcka åtal om vi kan förvänta oss en fällande dom, men också att vi måste lägga ner åtalet om vi inte längre kan förvänta oss en fällande dom, säger Ola Folkesson.
När åklagaren beslutar sig för att lägga ner ett åtal erbjuds målsägande att själv ta över åtalet, men det ville kvinnan här inte göra.
Åklagaren hade i åtalet begärt att båda männen skulle utvisas på livstid och det yrkandet återkallades också.
Staten står för notan som totalt slutade på drygt en halv miljon för männens försvar och nästan 200 000 kronor till kvinnans målsägarbiträde. Männen har också möjlighet att få ersättning för den tid de suttit häktade, enligt frihetsberövandelagen.