När vädret har blivit lite varmare körs angoragetterna ut till Prästön på Frösjön för bete.
Sedan ett par veckor tillbaka har Mats Klasson hämtat hem sina angoragetter från betandet ute på Prästön som ligger mitt i Frösjön i Gnesta. Att getterna betar där ute beror enligt Mats Klasson förklaring på att betesmarken helt enkelt passar som handen i handsken för det fluffiga djuret.
– Vi har en bra betesmark där ute som lämpar sig för just dessa djur som då är slyätare, berättar Mats Klasson och påpekar att djuren också håller det rent och fint där ute.
Det är i början av maj månad som Mats och Christina Klasson brukar köra ut getterna för bete på Prästön. Tillbaka till fastlandet, det vill säga gården i Frönäs, körs djuren i slutet på oktober.
Det som utmärker och skiljer angorageten från andra getraser är dess ull som kallas för mohair, som enligt Mats Klassons förklaring är en väldigt fin fiber.
– Den är både slitstark och glansig, det blir ett väldigt fint garn... Det sägs att det används till exempelvis buss- och flygfåtöljer för att det är just slitstarkt, men också flamsäkert, berättar han.
Mohair förklarar Mats Klasson som slitstark, glansig och flamsäker.
Mats Klasson säljer, tillsammans med sin fru Christina Klasson, olika produkter i mohair. Allt från strumpor, socker, stickgarn, vantar och mössor.
Vad det gäller skötseln så skiljer sig angorageten inte särskilt mycket mot andra getter, förutom att den måste klippas och inte mjölkas.
– Eftersom att killingarna går med getterna tills de är omkring tre eller fyra månader blir det aldrig aktuellt att ta någon mjölk, förklarar Mats Klasson.