Anledningen är att den unga Gnestabon har skaffat sig en lägenhet när nämnden menar att hen lika gärna kunde bo hemma hos någon av sina föräldrar. Dessutom ska lägenheten vara för dyr enligt kommunens kalkyl.
Gnestabon lider av flera psykiska problem, bland annat ätstörningar, och menar att föräldrarna förvärrar hennes lidande. Dessutom ska personen i fråga ha varit fosterhemsplacerad under sin uppväxt eftersom föräldrarna ansågs olämpliga.
Förvaltningsrätten går på den unga Gnestabons linje. En privatperson har till viss del skyldighet att se till att inte bli bidragsberoende. Förvaltningsrätten påpekar däremot att kommunen inte bestrider att Gnestabons mående skulle förvärras av att bo tillsammans med föräldrarna. Den nya lägenheten behövs för att levnadsnivån ska bli skälig för individen.