2010 fick kommunen pengar från skolverket och Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att arbeta med jämställdhetsfrågor. Det räckte för att anställa en projektledare som kunde organisera arbetet. Karina Solax Stridh, som nu har avslutat sin tjänst och ersatts av Ulrica Blume, fick tjänsten som projektledare och drog igång arbetet. Hon berättar att pojkarnas resultat har blivit bättre jämfört med övriga riket. Men arbetet är långt ifrån klart.
– Nästa utmaning är att man måste sänka stressiffrorna för flickorna. De ser tyvärr inte bra ut.
Att flickor har hög stressnivå i skolan hänger ihop med samma normer som drabbar pojkars betyg.
– Killarna har en "antipluggattityd", medan normerna för flickor är att man ska lyckas och man ska vara duktig. De identifierar sig i sina betyg och sin prestation, det skapar stress, berättar Karina Solax Stridh.
Under årens lopp har flera projekt med tema jämställdhet funnits på skolan. Startskottet för det mer aktiva arbetet gick när lärarna började granska sex- och samlevnadsundervisningen.
– Då var det fyra veckors undervisning på vårterminen i åttan, men så ser det inte ut i dag, berättar Maja Thorsén, biträdande rektor på Frejaskolan.
Ett antal lärare från skolan gick på kurser för att utvecklas i sitt normkritiska förhållningssätt. I dag är undervisningen i sex- och samlevnad en del av all undervisning på skolan. Som exempel tar Maja Thorsén upp flera ämnen där det normkritiska förhållningssättet genomsyrar lektionerna.
– I svenska skriver vi noveller på temat, i hemkunskapen tittar vi på hur arbetsfördelningen i en familj kan se ut. Det går att få in i alla ämnen om man bara vill, säger hon.