Snöfall följt av omväxlande plus- och minusgrader är riktigt mardrömsväder.
Sensorerna mäter och skickar data om luftfuktighet och vägbanans temperatur och ses som ett bra hjälpmedel för att planera vinterväghållningen.
– Vi märker när det börjar närma sig en punkt då det är risk för att det fryser. Det blir ett bra komplement till prognoserna från SMHI, hoppas Tomas Bonér.
Sensorerna är i storlek som en ordinär läskedrycksburk och sänks ner i hål som borras upp i vägbanan. Totalt fyra sensorer placeras ut i ytterområdena och Gnesta de närmaste veckorna. Kostnad runt 30 000 kronor.
Medborgare har uttryckt missnöje med vinterväghållningen, såväl i sociala medier som direkt till kommunen. Det handlar om oplogade och oframkomliga villagator, snövallar och isbulor på trottoarer och vägar.
Uppskattningsvis 20–30 klagomål tickar in i kommunens felanmälningssystem, veckan efter ett rejält snöfall. Den här säsongen kommer extra många synpunkter från Gnesta tätort, säger Tomas Bonér. I vinter har en utomstående entreprenör lejts in för att röja snö och sanda i Gnesta.
– Området är nytt och de behöver en inkörningsperiod. De har inte samma erfarenhet som den kommunala personalen som plogat och kört i många år. De kan behöva lära sig en del tricks.
Hittills i år har många av klagomålen handlat om isiga vägar, torg och gångbanor.
– Det är extra besvärligt när det snöar, blir plusgrader och fryser om vartannat. Hinner man då inte få undan snön blir det isbark på vägarna, säger Tomas Bonér.