– Vi sitter i det som var en kallvind förut, säger Markus Apelgren, rektor på Gnesta Waldorfskola, och syftar på ett av dem nya klassrummen som byggts under hösten och vintern.
– Det som återstår nu för att det ska kännas riktigt färdigt är att måla utvändigt på den gamla nederdelen, då blir det här nästan som ett helt nytt hus.
På andra sidan väggen från klassrummet där vi sitter finns det som är skolans nya stolthet: en 250 kvm stor samlingssal som i huvudsak kommer användas till eurytmiundervisning, men som även är tänkt att kunna användas för flera andra ändamål.
– Till exempel avslutningar, teaterföreställningar eller föreläsningar. Vi ska fixa en projektor och sådant också, säger Markus Apelgren.
– Det enda som är kvar är själva besiktningen, sedan kan vi börja använda utrymmet, säger Jeanette Lewald, ordförande i skolans styrelse.
Förutom den nya samlingssalen och ett par nya klassrum, har skolan numera även en riktig matsal där man tidigare hade sin gamla eurytmisal.
– Förut åt man i klassrummen, så det här är ju ett lyft, säger Jeanette Lewald.
Renoveringens färdigställande sammanfaller med Gnesta Waldorfskolas 20-årsjubileum, vilket uppmärksammades i lördags när man hade öppet hus på skolan. Själva idén att bygga om i lokalerna har funnits i åtminstone tio år, men som liten friskola har man helt enkelt fått vänta med att realisera några sådana planer tills man ansett sig stå på tillräckligt starka ekonomiska ben. Enligt Markus Apelgren är den renovering som nu har avslutats bara en första del i ett större projekt.
– Vi behöver ett större fritidsområde och minst ett till klassrum för övriga ämnen, som till exempel bild och hemkunskap, säger han.
– Trots att vi byggt de här 250 kvadratmetrarna saknar vi fortfarande några lokaler och är lite trångbodda, men när vi kan ta tag i nästa bygge beror på när ekonomin är tillräckligt stabil.
Tills dess ska man jobba vidare med utemiljön och bland annat färdigställa fotbollsplanen och flera andra slags så kallade småstationer, så att det finns saker att göra för många olika intressen.
– En skola från förskolan upp till nian har sina utmaningar, de yngre och de äldre behöver sitt, säger Markus Apelgren.