Signe Johannessen och Erik Rören, som driver Art lab Gnesta, har dragit i gång ett projekt, som de kallar "Det nya undantaget".
Namnet anspelar på de undantagskontrakt som historiskt sett innebar att till exempel en bonde lämnade över sin gård till sina barn, men fick rätt att bygga en liten stuga och bo kvar på tomten.
Idén är relativt enkel, förklarar de: låt nyanlända vara med och bygga Attefallshus på villatomter, för att sedan själva bli hyresgäster.
‒Det är lätt att man grötar ner sig i problemen, men egentligen innebär alla de här människorna som har kommit till Sverige superstora möjligheter, säger Erik Rören.
Mustafa al Omar, som har flytt från Raqqa i Syrien, har jobbat på Art lab Gnesta i åtta månader. Det började med en praktikplats men nu är han anställd, och jobbar med byggnation och renoveringar.
Och nu ska han alltså bygga sitt eget hus utanför Gnesta.
‒Jag har jobbat som murare i Libanon i fem år, säger Mustafa al Omar, som ser fram emot att få flytta in.
Han berättar om vänner som har blivit placerade på hotell, eller på gruppboenden och bor i rum tillsammans med flera andra.
‒Det behövs fler värdiga, mindre bostäder, och ibland är lösningen lysande enkel. Men det krävs att privata villaägare vågar ta en risk. Tanken är att det här ska vara ett inspirationsprojekt där vi utreder vilka problem som vi stöter på, säger Signe Johannessen.
[fakta nr="1"]
Gnesta kommun har sökt och fått beviljat så kallade paragraf 37-medel från länsstyrelsen, som just i år delas ut till projekt som på olika sätt underlättar bostadssituationen för nyanlända till Sverige.
Drygt 100 000 kronor ska användas till att ta fram en rapport som utreder möjligheterna för fler privatpersoner att på samma sätt låta nyanlända bygga Attefallshus på sina villatomter.
‒Pengarna kommer också att användas till omvärldsbevakning för att kolla på hur man har jobbat med liknande projekt i andra kommuner, säger Lotta Blomgren, integrationsstrateg på Gnesta kommun.
Den aktuella tomten vid Vårdinge kyrka ligger på andra sidan kommungränsen, så Signe Johannessen och Erik Rören har därför fått söka alla tillstånd hos Södertälje kommun. Och den byråkratiska processen har tagit fem månader och varit svårare än väntat, berättar de.
På Gnesta kommuns planavdelning känner man inte till projektet, men planchef Tomas Enqvist bekräftar att det inte bara är att börja bygga.
‒Man behöver inte söka bygglov för ett Attefallshus, men man måste göra en bygganmälan. Det blir i princip samma process, säger han.
Skillnaden mellan ett Attefallshus och ett bygglovspliktigt hus är att man i vissa fall får bygga på prickad mark, och att man kan bygga även om tomtens byggrätt redan är utnyttjad fullt ut.
Gnesta kommun har fått in sju ansökningar om Attefallshus under det första halvåret 2017. Samma period förra året kom det nio ansökningar.
Experten: löser mycket men inte allt
I Åre, som precis som Gnesta har runt 10000 invånare, finns ett projekt som liknar Art lab Gnestas undantagsstuga. Det är hotellägaren Urban Widholm som har startat ett företag där nyanlända bygger Attefallshus och Friggebodar. Han blir glad när SN ringer och berättar om initiativet i Gnesta.
‒Jag glädjer mig åt alla försök att hjälpa våra flyktingar, säger Urban Widholm.
Han berättar att tre ensamkommande ungdomar från Afghanistan har fått jobb på 75 procent, vilket innebär att chansen för att de ska få stanna i Sverige ökar dramatiskt. De har färdigställt två hus än så länge, och planen är att de ska bygga hus som de själva kan få flytta in i som hyresgäster.
Det är ingen slump att sådana här initiativ dyker upp i mindre kommuner som Gnesta och Åre. Det menar Dan Gaversjö, konsult och integrationsexpert.
‒I mindre kommuner går integrationen snabbare, folk blir mer personligt engagerade. Vi behöver de här nyanlända människorna för att bibehålla välfärden, och i mindre kommuner har man förstått det. Det är på större orter som problem som trångboddhet och kriminalitet växer fram på grund av misslyckad integration, säger han.
Dan Gaversjö tycker att idén med Attefallshus för nyanlända, på privata villatomter är bra, men inte en universell lösning på alla problem.
‒Det skulle kunna lösa mycket för ganska många, ett bra steg för att komma in på bostadsmarknaden. Men det kommer inte lösa hela bostadsbristen.
Hur ser bostadsbristen ut för nyanlända i dag?
‒Den är jättestor. Det byggs ju väldigt mycket i Sverige just nu, men det byggs inte för den här gruppen, nyproduktion är så pass dyrt. Därför är Attefallshus bra, då får man en rimlig hyra, säger Dan Gaversjö.