Problemen med små klasser på ytterskolorna hänger kvar. Förra året gick 14 elever i årskurs 4-5 på Laxne skola, inför höstterminen visar de preliminära siffrorna att det endast är 10 stycken elever. Det totala elevantalet ligger på drygt 30 elever.
– Vi har valt att ha en skola i varje tätort och då måste man arbeta för det i mer än något år. Vår målsättning är att få upp antalet elever. Men vi kan inte göra mer än att arbeta aktivt för att få en ökad inflyttning av barnfamiljer, det är trots allt familjerna som bestämmer var de ska bo. Vi håller fortsatt fokus framåt på verksamheten eftersom det finns svårigheter, säger kommunalrådet Johan Rocklind (S).
Någon lägsta gräns för antalet elever en skola kan eller får ha finns inte satt säger han. Oppositionsrådet Ann-Sofie Lifvenhage (M) öppnar från sitt håll för att över partigränserna ha en diskussion om hur liten en skola ska tillåtas bli.
– Jag kan tänka mig att med samtliga partier gå igenom saken på ett seriöst sätt. Vi behöver en långsiktighet i frågan oavsett vilken majoritet det är som styr och vi borde kunna hitta en lösning för invånarnas bästa, säger hon.
En skola i närområdet är ofta en viktig faktor för att locka till sig nya barnfamiljer. I Gnesta får skolor med färre elever än 50 stycken i årskurs 1-5 en högre elevpeng för att få ekonomin att gå ihop. I dagsläget är det Kvarnbackaskolan i Stjärnhov och Laxne skola som får det utökade stödet. Frågan är dock om det alltid är eftersträvansvärt att försöka öka sitt elevantal.
I dag har Kvarnbackaskolan 46 elever i årskurs 1-5. Det ger en elevpeng på sammanlagt 2 468 820 kronor. Om skolan skulle öka fyra elever, till 50 stycken, och förlora det extra påslaget, förlorar skolan drygt 300 000 kronor. Skulle skolan ha 49 elever och en ny elev börjar, då förlorar skolan knappt en halv miljon på ökningen.
– Det är inget önskvärt scenario, att det blir en ekonomisk drivkraft att hålla elevunderlaget nere. Varje år antas barn- och elevpengen i kommunfullmäktige och om det är så att vissa skolor nu börjar närma sig 50 elever kan jag tänka mig att frågan var gränsen ska gå kan komma upp, säger Rocklind.
Lifvenhage tar till hårdare ord.
– Jag tycker det är bedrövligt och jag ställer mig inte bakom det systemet med en extra elevpeng. Det är inte att lösa problemet utan snarare att acceptera att det ser ut på det här sättet istället för att hitta en lösning, säger hon.
Men ta bort den extra elevpengen över en natt för de små skolorna vill hon inte göra om Alliansen vinner valet.
– Vi måste se till att undervisningen håller hög kvalitet och göra rätt prioriteringar, menar hon.
Precis som Rocklind vill Lifvenhage locka fler invånare till ytterorterna. Hon tror att hårdare marknadsföring men också trygghetsboenden för äldre kan vara en lösning på problemet.
– Bygger vi trygghetsboenden i till exempel Stjärnhov får vi loss ett betydande antal villor som står till förfogande. Och vi ser att det är en del barnfamiljer som väljer att flytta ut när det blir villor lediga där, säger hon.