– En del mår ju till och med bättre av distansundervisningen och fått en ökad närvaro. Vi såg det redan under våren, med uteundervisning och att det här passar många elever väldigt bra, säger Elin Insulander, chef för elevhälsan i Gnesta kommun.
Riksförbundet och intresseorganisationen Attention som riktar sig till personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer som till exempel ADHD och Aspergers skrev i höstas att drygt 60 procent av eleverna kände sig oroliga inför skolstarten. I Gnesta är bilden att skolarbetet har fungerat bra för elever med särskilda behov. Antalet diagnoser ser ut som under föregående år.
– Sedan går inte alla diagnoser genom skolhälsovården, man kan till exempel regionen eller andra län.
För de elever där distansundervisning inte fungerar har möjligheten för dem att vara i skolan inte uteslutits.
– I skolan har vi kvar lärare som jobbar nära eleverna som behöver ha kvar den kontakten. Både på elevnivå och familjenivå har vi fortsatt arbetet. Men allt som vi upptäcker nu, svårigheter eller positiva saker tar vi med oss framåt.
De samtal som förts mellan elevhälsan och familjer har gått över till att vara digitala och samtal har förts över telefon och videolänk.
– Vi har också sett att när vi har möten med till exempel regionen, så har närvaron blivit högre, men också från habiliteringen och BUP. Vi slipper restid och det har blivit lättare att matcha ihop möten, säger Elin Insulander.