Det är sommaren 2013 och telefonen ringer på redaktionen. Jag svarar. Det är oppositionsrådet Ann-Sofie Lifvenhage i luren. Hon är inte arg, men fundersam och angelägen. "Du vet väl varför jag var borta från kommunfullmäktige i går?" frågar hon. "Nej", svarar jag och förstår att hon syftar på min artikel där jag påpekade att varken hon eller kommunalrådet varit närvarande. "Jag var på BB och hade svårt att komma ifrån", fortsätter hon.
Förklara sig behöver hon knappast. Dottern är bara tre dagar gammal när hon får följa med på sitt första politiska uppdrag, då mamman delar ut priset till Årets företagare. Fem dagar gammal sitter hon och registrerar hur mamman förhandlar om Gnesta kommuns infrastrukturplan. Under mammas skrivbord har många sköna sovtimmar spenderats. Mammaledig från politikeruppdraget har Lifvenhage aldrig varit.
Är du någon slags supermänniska?
– Nej, det är jag inte, men jag älskar det jag gör. Många frågar hur jag får tiden att räcka till, men jag är strukturerad och planerad. Jag sitter ner varje söndag och planerar veckan som kommer. Vi har även ett fantastiskt nätverk av folk som ställer upp.
Ann-Sofie Lifvenhage befinner sig på den plats hon och hennes familj tycker allra bäst om. På Klemmingsbergsbadet har många lediga timmar spenderats, både i vattnet, på stranden och i tält när barnen fått välja semesteraktivitet. På fötterna bär hon nätta ballerinaskor och när vinden blir kall sätter hon på sig en fleecetröja med moderaternas logga. De korta shortsen kommer väl till pass när fotografen ber henne att vada i vattnet. Och att gå barfota har hon ingenting emot.
– Jag går till och med barfota på kontoret.
Ann-Sofie Lifvenhage tänker och andas Gnesta. Här är hon uppväxt och har valt att bo, arbeta och engagera sig. I hemmet diskuterades aldrig politik, Ann-Sofie Lifvenhage visste inte ens vad föräldrarna röstade på, ändå kändes moderaternas sätt att se på samhället helt rätt för henne redan under samhällskunskapen på högstadiet.
– Jag har alltid trott på frihet, men frihet under ansvar.
Som student på lärarhögskolan i Stockholm extraknäckte hon som lärare på Frejaskolan i Gnesta, den arbetsplats hon senare fick fast anställning på. Samtidigt väcktes hennes politiska engagemang, närmare bestämt under ett föreningsmöte.
– Jag satt som ledamot i IFKs styrelse och som ordförande för IFKs innebandysektion. På ett föreningsmöte sa någon: "Tänk om politikerna kunde...". Det kan ju inte vara så svårt, tänkte jag.
Tio år efter att hon börjat jobba som lärare på Frejaskolan, lyckades hon uppnå posten som oppositionsråd i Gnesta och blev därmed tjänstledig på deltid från lärarjobbet. Politiken tar allt mer tid, och inför riksdagsvalet står hon på sjunde plats på Moderaterna i Södermanlands riksdagslista. En karriär som riksdagspolitiker tackar hon inte nej till, men nu är inte rätt tid.
– Jag är inte klar i Gnesta än, hävdar hon bestämt.
Så beror det på generna? Eller har uppväxtmiljön något med saken att göra? Hon är strukturerad, logisk, lösningsinriktad och blir nästan aldrig stressad. Konflikter tycker hon är onödiga, eftersom de inte leder någonstans. Samarbete framhåller hon som den viktigaste faktorn inom politiken, särskilt på lokal nivå.
– Jag är nog en typisk storasyster som gärna vill hålla ihop gänget och avskyr när någon hamnar utanför. Jag är ingen konfliktpolitiker, snarare en samarbetspolitiker. Jag gillar att jobba i team.
Vi byter plats för att komma undan den kalla vinden från Klemmingen. Ett par barnfamiljer syns på stranden, i övrigt är det ganska ödsligt. Vattnet är väl inte tillräckligt varmt. Ann-Sofie Lifvenhage pratar med övertygelse och självsäkerhet. Men hon är ingen dominant person, bara viljestark, menar hon. Inför valet vet hon precis vilka frågor hon vill satsa på.
– Vi måste börja göra rätt saker för kommunens pengar. Gnesta kan bättre. Vi måste sätta upp mål, som att alla barn som går ut första klass ska kunna läsa, och sedan lägga resurser på det. Det är konkret. Vi måste också ta tag i äldreomsorgen, det är inte värdigt våra äldre med särskilda boenden som inte fungerar.
Övriga frågor:
1. Har du några lik i garderoben?
– Jag har åkt fast för fortkörning en gång.
2. Om du fick förändra en sak i världen, vad skulle det vara?
– Jag skulle omfördela resurser från krigsmedel till forskning och att bekämpa sjukdomar.
3. Om du var tvungen att byta parti, vilket skulle det bli?
– Jag skulle skapa ett eget parti, Gnestapartiet, ett samarbetsparti som står för framtidstro och stolthet för orten.
4. Vilka chanser har ditt parti i valet?
– Det blev ju väldigt jämnt i valet 2010. Jag kommer kämpa för att visa att vi genom samarbete och engagemang har förutsättningar för att bli ännu bättre.