Peter Ottsjö bor i Gnesta och har skrivit boken "Evigt ung". Planen är att bli 123 år.
Det är nyårsafton 2020 när Gnestabon Peter bestämmer sig för att bli äldst i världen.
Han är då 44 år, väger 95 kilo och är 174 centimeter lång, tränar sporadiskt och äter ohämmat. Samtidigt arbetar han som teknikreporter och ägnar sitt jobb åt att se in i framtiden. När han börjar forska på den egna kroppen bestämmer han sig för att skriva boken Evigt ung, som kommer ut 2022.
– Jag såg i transhumanismen, en rörelse som förespråkar användandet av teknik för bättre hälsa, att jag har möjlighet att bli 123 år. Minst, säger Peter Ottsjö.
När han vaknar den 1 januari 2021 börjar resan mot ett längre liv.
Det haglar ute och Peter beger sig till affären för att handla. Det blir selleri, broccoli, grönkål, äpple och citroner, som han blandar med vatten i den nyinköpta vitaminmixen. Dagen går och det värsta är hungern.
Han skriver i sin dagbok att han inte kommer att fixa det men peppar sig själv – han måste rida ut ropet efter mat. Vid elvatiden på kvällen är hungern outhärdlig, hjärnan letar vägar för att rationalisera intag av snabba kolhydrater. Vid midnatt är dygnet snart slut.
Han skriver: ”En dag snart avklarad, 364 dagar kvar.”
Det har gått två år. Peter har hunnit bli 46 och äter kontrollerat. Väger veganmaten på våg och känner till exakt allt som han stoppar i sig. Han har gått ned 20 kilo och fastar 13 timmar per dygn, samtidigt som han tränar fyra dagar i veckan och sover så regelbundet han kan.
I grund och botten handlar det om att Peter Ottsjö vill vara med och upptäcka framtiden. Det var genom sitt jobb på tidningen Ny Teknik som han fick upp ögonen för gerontologin, läran om det hälsosamma åldrandet. Och med långlevnadsforskningens framsteg finns det en möjlighet, enligt Peter.
– Det finns mycket lovande och spännande forskning och får jag gissa kommer det gå fortare än vad många tror. När biologin nu digitaliseras blir utvecklingen explosionsartad, säger han.
Peter bestämde sig för att skicka sitt blod till en genbank och efter den kartläggningen vet han vad han har för underliggande sjukdomar. En av dem är depression, något han har lidit av genom åren. Men efter att han börjat med det livslånga experimentet har de svarta demonerna inte visat sig.
Men det var en annan gen i honom som gjorde att han klev på tåget för ett evigt liv. Peters dna består av en långlevnadsgen som visar att han kan leva längre än många andra, även om han inte alltid sköter sin hälsa exemplariskt. Genen är ingen garanti för längre leverne men den indikerar att möjligheten finns.
En oura-ring talar om hur du sovit på natten och hur det ligger till med blodsockret. Ringen har små sensorer som läser av blodet.
– Det är en av förklaringarna till varför vissa kan röka ända till de blir 90 medan andra dör av rökning tidigare, säger han.
Forskarna har identifierat vad som är underliggande orsaker till ålderssjukdomar och prövar redan nu metoder för att åtgärda dem. Vid sidan av dem växer det fram bioteknik, biologiska data vid bland annat Uppsala Universitet. Gensaxen som, enkelt beskrivet, klipper dna-strängar och klistrar in nya för att råda bot på sjukdomar blev 2020 en revolution då två forskare fick nobelpris i kemi för upptäckten.
Peter Ottsjö har opererat in ett chip i handen. I framtiden kan liknande chip troligen varna när något i kroppen signalerar att sjukdom är på väg. I dag kan han använda det för att öppna dörren till kontoret.
Att Peter Ottsjö siktar på att bli just 123 år beror på att den hittills äldsta personen i världen blev 122 år och 164 dagar.
– Vi är på väg att kunna skriva ut organ med 3D-printers och vi har en möjlighet att hålla koll på vår hälsa långt innan vi blir drabbade. Jag tror att vi kan bli ålderslösa, säger Peter Ottsjö.