Rapport: Hanteringen av psykisk ohälsa brister

Psykisk ohälsa fortsätter att öka bland barn och unga i hela Sverige. I en rapport uppmärksammas nu brister i hur psykisk ohälsa hanteras bland unga.

Rapport visar brister i hanteringen av psykisk ohälsa bland barn och unga i kommunen.

Rapport visar brister i hanteringen av psykisk ohälsa bland barn och unga i kommunen.

Foto: Åsa Ekström

Gnesta2021-06-20 04:50

Stress, sömnsvårigheter, depression och ångest är några symptom för psykisk ohälsa bland barn och unga. PwC, som arbetar med revisionsrådgivning, har undersökt hur arbetet kring psykisk ohälsa bland barn och unga fungerar inom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden i Gnesta, under pandemin. 

– Pandemin sliter väldigt hårt och nästan alla har det besvärligt, även unga och barn. Det är en bra rapport, men det finns också ett rött märke, säger Sune Åkerlind (C), ordförande i revisionen.

Det röda märket lyfter frågan om barn och unga får tillgång till stöd och insatser för att motverka och behandla psykisk ohälsa i kommunen. Enligt rapporten är den kategorin inte uppfylld. Men enligt Åkerlind finns det en förklaring.

– Man ska se det röda märket i skenet av att man sedan dess har tagit fram en handbok för anställda, och den har man i den här rapporten inte hunnit sätta på plats eller implementera. Hade vi gjort nedslaget senare så hade det nog varit gult eller till och med grönt.

Vad innebär den här handboken mer konkret?     

– Det handlar om att man ska dokumentera på ett bättre sätt genom att visa att det här har vi gjort, det här gjorde vi då, och det här upptäckte vi då. Det byts personal både här och där, och då ska man oavsett hur länge man har jobbat kunna kolla i handboken och se vad man kan göra i ett visst läge.

En punkt som delvis anses vara uppfylld är hur personal ska upptäcka psykisk ohälsa. Finns det brister i kompetensen hos de anställda?

– Jag kan inte säga att det finns brister i kompetensen, det är vanligt med utbildning för alla anställda, men hela tiden handlar det om att höja kompetensen och utbilda och ge stöd. Men ett problem som nämnderna har är att de inte har ordinarie cheftjänster tillsatta. Man har lejt in olika resurser för att hålla igång och de resurserna är väldigt bra, men det är ändå så att om man har en ordinarie chef så kan den mycket snabbare se var man behöver skjuta till för stöd.

Att rapporten skulle visa på några allvarliga brister är inte en bild som Åkerlind fått.

– Man är fullt medveten om vad man håller på med i nämnderna, och man jobbar för fullt för att komma till rätta med det. Min bedömning är att jag inte är orolig, säger Sune Åkerlind (C), ordförande i revisionen. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!