I februari 2011 upptäcktes det första fallet av parasiten dvärgbandmask på svensk räv. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) påbörjade en insamling av rävspillning för att kunna kartlägga parasitens förekomst.
På uppdrag av Naturvårdsverket genomför SVA under 2013 och 2014 också en riktad undersökning på de tidigare fyndplatserna Uddevalla, Katrineholm och Borlänge. Sammanlagt 30 rävar från varje ort ska samlas in och undersökas. Syftet är att ta reda på om och hur parasiten sprider sig och att samla in material för vidare typning av parasiterna.
Tanken är nu att under kommande jaktsäsong utöka insamlingen med ytterligare ett område i Södermanlands län, då med 30 rävar från Gnesta. Detta efter att man tidigare i år hittat dvärgbandmask hos en så kallad mellanvärd, en sork, i just Gnesta.
– Sorken äter rävens spillning och får i sig äggen, sen kan sorken i sin tur smitta andra djur, säger Anna Lundén på SVA.
– Kartläggningen görs helt enkelt för att vi ska få en uppfattning om hur vanlig dvärgbandmasken är, fortsätter hon.
30 rävar från en kommun kan låta mycket, men kommunjägaren Bengt Olén tror inte att det kommer bli några problem.
– Det kommer gå bra, det skjuts betydligt mer än så under jaktsäsongen. Man kan dessutom skicka in påkörda rävar om de är i något sånär intakt skick, säger han.
Han minns de svarta rubrikerna i samband med att parasiten först upptäcktes i Sverige 2011. Sedan dess har det lugnat ner sig och det tycker han är rätt.
– Människan kan vara mellanvärd precis som sorkarna. Men är man bara hyfsat renlig så är det inga problem, man behöver ju inte äta rävbajs direkt, säger han skämtsamt.
Insamlingen av spillning fortsätter som vanligt i samtliga sörmländska kommuner, men intresset är, som SN tidigare berättat, lågt. Något som bekymrar SVA.
– Att man inte får in prover från alla kommuner innebär en osäkerhet i resultatet som är olycklig. Vi vill ju säkerställa förekomsten av dvärgbandmasken, har Mikael Propst, pressekreterare på SVA, tidigare sagt till SN.