– De ser lite läskiga ut när de sitter med vingarna utåt sådär. Som en blandning mellan en gam och en fladdermus, säger Karin Gustafsson.
Hon flyttade till Gnesta förra året, men bodde innan dess i närheten av en skarvkoloni i Botkyrka och är väl medveten om vilken effekt arten kan få för den lokala naturmiljön. När hon flera gånger sett och fotat skarv vid Frösjöstrandsbadet och vid bryggan bort mot Bryggeriholmen kontaktade hon kommunen.
– Jag vill mest informera. Är den en fågel förra året och två i år så kanske det är tjugo nästa år, säger Karin Gustafsson.
Skarvens närvaro kring sjön Sillen har varit föremål för intensiva diskussioner de senaste åren. Många är oroliga för att fisket ska skadas, och för att skarvarna ska etablera nya kolonier med döda träd som följd.
Men enligt Gnesta kommuns miljöstrateg, som svarat på Karins brev, är skarven ingen kommunal angelägenhet för Gnesta så länge de inte häckar här. Skarven har dessutom "historiskt hemortsrätt" i Sverige, slår miljöstrategen fast.
Karin Gustafsson menar att man bör ta problemet på allvar, och att fåglarnas beteenden i god tid kan skvallra om framtida förändringar i miljön.
– De läser naturen mycket bättre än oss. Fåglar vet ju till exempel att det brinner i skogen mycket tidigare än vi, säger hon och fortsätter:
– Gnesta är en jättefin liten stad, jag är bara rädd att något ska förstöras.