– Jag som är aktiv inom kommunen vet att vi måste ha en ny vattentäkt, vi har inget annat alternativt. Men jag vill inte drabbas alltför negativt på min egen fastighet, säger oppositionsrådet Håkan Ekstrand (C).
Under tisdagen postade Gnesta kommun ansökningsblanketten till Mark- och miljödomstolen – för att få göra Klämmingen till en vattentäkt. Samtidigt har kommunen publicerat planerna på det omkringliggande vattenskyddsområde – som kommer inrättas för att skydda råvattenuttaget.
Inom vattenskyddsområdet planeras särskilda säkerhetsföreskrifter – som ska förhindra att den nya vattentäkten försämras, förorenas – eller sinar med åren.
– Men det gäller att ”inte ta i för mycket” med skyddskriterier och restriktioner, annars finns det en risk för motstånd, säger Håkan Ekstrand, som påpekar att det finns "ett visst rörelseutrymme" när vattenskyddsområdets regler bestäms.
För de som bor och brukar jorden inom vattenskyddsområdet, och riskerar straffansvar om reglerna inte upprätthålls, kommer förslaget innebära försvårande omständigheter. Något Håkan Ekstrand inte tror att alla varit fullt införstådda med – under diskussionerna och de separata samråden som hållits kring själva vattentäkten.
– Att det inte stod klart har jag påpekat upprepade gånger. Men det är ingen som tagit någon notis om det, säger han.
Håkan Ekstrand hör själv till lantbrukarna som verkar inom den "primära zonen" närmast vattentäkten – och behöver därför hantera de hårdaste skyddsföreskrifterna. Han uppskattar att det föreslagna vattenskyddsområdet berör cirka 15 mark- och fastighetsägare.
– Därutöver finns ett antal skogsägare. Att skogsmaskiner inte får tanka eller stå parkerade över natten inom den primära zonen är fördyrande omständigheter för dem, säger Håkan Ekstrand.
Inom den primära zonen krävs ett särskilt tillstånd för skogsavverkning – med undantag från enstaka åtgärder med handdriven motorsåg. Ett flertal regler föreslås också för att förebygga bränsleföroreningar. Att använda och förflytta arbetsmaskiner, inklusive skogsmaskiner, inom området blir förbjudet – eller kräver särskild saneringsutrustning. För jordbrukarna påverkar kraven även vilka bekämpningsmedel och gödsel som får användas, liksom möjligheter till nybyggnation.
– Det måste finnas brukningsrätt för de fastigheter som blir berörda. De som bor i området måste kunna leva. Många enskilda bostäder som har enskilda avlopp kommer också bli berörda.
För bebyggelsen vid Klämmningen – som inte omfattas av det kommunala VA-nätet, skärps kraven på nya enskilda avlopp till den högsta skyddsnivån.
– Det påverkar definitivt fastigheternas värde. Det finns restriktioner beträffande nybyggnationer inom området, säger Håkan Ekstrand.
Enligt Håkan Ekstrand innehåller förslaget även besvärande omständigheter för den som vill stycka av en fastighet till sina barn – inom det föreslagna skyddsområdet.
– Kommunen har redan infört restriktioner kring nybyggnationer inom området. Vissa markägare kommer göra intrångsanspråk – vilket förmodligen kommer handla om att begära ersättning. Kommunen som inför vattenföreskrifterna kommer att få de kraven, säger Håkan Ekstrand.
Kommuninvånarna har fram till den 13 december på sig att lämna in synpunkter på vattenskyddsområdet.
Skyddsföreskrifterna med tillhörande motiv kommer sedan att revideras innan ansökan om vattenskyddsområde lämnas in till länsstyrelsen i Södermanlands län.
Enligt Niklas Spets, samhällsbyggnadschef i Gnesta kommunen, vore det svårt att ha ett samråd kring vattenskyddsområdet innan ansökningshandlingarna om själva vattentäkten var klara.
– Vattenskyddsområdet är kopplat till placeringen av uttaget ur Klämmingen, som därför har behövt fastställas innan, säger han.
När det gäller vilken nivå föreskrifterna ligger på säger Niklas Spets att han förstår vart Håkan Ekstrands argument kommer ifrån.
– Men även om kommunen ger ett förslag till skyddsföreskrifter så är det inte vi, utan länsstyrelsen, som bestämmer kraven och skyddsnivån. Jag tror det hade blivit helt fel om vi haft samråd om en skyddsnivå och det slutar med att kraven höjs. Med det i vågskålen tycker jag att vi har hittat en bra nivå. Men visst innebär den konsekvenser för näringsidkare, säger han.