Annika Pettersson och Niclas Skeppstedt genomgick i förra veckan en utbildning för att lära sig flyga med drönare.
– Det handlar om allt från AI och robotar till, som i det här fallet, drönare, säger Niclas Skeppstedt, digitaliseringstekniker i Gnesta kommun som jobbar med att utveckla och digitalisera kommunens arbete.
Han driver nu ett tvåårsprojekt där drönare implementeras i kommunens verksamheter. För projektet har IT-avdelningen köpt in två nya exemplar av de fjärrstyrda maskinerna och utbildat fem drönarpiloter.
Annika Pettersson manövrerar en drönare vilket texten på ryggen av varselvästen ska göra folk uppmärksamma på.
Drönare ska nu kunna användas, bland annat, för att skapa 3D-modeller, hjälpmedel vid olika typer av inspektioner och för att med värmekamera genomföra sökning efter läckor på VA-nätet.
Med de nya modellerna kan man fota och filma i hög kvalitet, en av drönarna har dessutom en värmekamera som skulle kunna hjälpa till med att hitta vattenläckor. Med hjälp av drönarna kan kommunen också göra 3D-modeller över exempelvis samhället som hjälp vid stadsplanering.
– Genom att mäta storlek, area och volymer kan man visuellt se hur ett framtida centrum skulle kunna se ut, säger Niclas Skeppstedt.
Tanken är att alla delar i Gnesta kommuns organisation ska kunna beställa tjänster som inkluderar drönare. Olika verksamheter kan behöva drönare av olika anledningar.
Tomas Enqvist är planeringschef på Gnesta kommun och ser drönarna som ett välkommet nytt element i det dagliga arbetet.
Två olika modeller av drönare har kommunen införskaffat.
Tomas Enqvist, planeringschef på Gnesta kommun, är en av de som skulle kunna ha nytta av en drönare i sin verksamhet. Med drönare inom kommunen skulle verksamheterna snabbare och billigare få tag på det material de behöver.
– Det öppnar upp en hel del möjligheter som man inte haft tidigare. Om man tar exemplet att ta bilder från ovan så har man tidigare köpt in bilder tagna från helikopter eller från någon konsult med drönare.