En klänning gjord av skräp, kan det verkligen vara en fröjd för ögat? Den som sett något av Johanna Törnqvists verk tvekar inte om svaret. Av chipspåsar, kaffepaket och gamla pastaförpackningar skapar hon drömska, färgstarka plagg med snygga silhuetter.
– Vill man bära dem så kan man. Sedan är det väl inte precis plaggen man går omkring i hela dagen på jobbet, men jag är mån om att allt jag gör ska vara bärbart. De ska ha blixtlås, knappar, allt sådant som gör att man kan ha på sig dem, säger hon.
Att det förhåller sig på det viset är inte så konstigt. Hela Johanna Törnqvists konstnärliga projekt kan ses som en sorts reaktion mot slit- och slängkulturen; ett försök att – med glimten i ögat – få oss att stanna upp och tänka.
Det började på Studio Berçot, en anrik designskola i Paris. Johanna läste modedesign, men trivdes inte med branschen.
– Det var alldeles för tvära kast. Var sjätte månad ska det fram en ny kollektion, då förkastar man de idéer man haft innan. Det passade mig inte alls.
Vägen vidare gick via keramik och mormors vind, tillbaka till textilen igen. Vinden är viktig – det var där Johanna hittade mängder av bitar av tyg och spets som mormodern hade sparat under årens lopp.
– Det var små, små bitar av allt, så jag började göra smycken av dem.
Johanna är också en sparare. Hon gillar att rota runt på loppisar och i prylbutiker, och när hon hittar något som kan tänkas komma till användning köper hon det och lägger på hyllan. Nytt handlar hon ytterst sällan.
För några år sedan bestämde hon sig för att ta sparandet till nästa nivå. Resultatet blev en klänning, tillika ett konstnärligt verk, med namnet "Precious Trash".
– Det var min familjs förbrukning under två månader som den byggde på. Framför allt kaffe och pasta.
För ett år sedan var Johanna en av de kreatörer som valdes ut till att få skapa produkter till Sörmlands museums nya butikskollektion. Med inspiration från vardagsföremål från 50-talet tog hon fram mönster som nu pryder tidsenliga plåtburkar och termosar.
Hon jobbar, som många konsthantverkare, med många saker samtidigt. Accessoarer av återanvänd textil tillverkar hon alltjämt. Workshops i återbruk låter andra Gnestabor ta del av charmen i att använda och använda på nytt.
Och så har klänningen av kaffe- och pastapaket lett vidare, till det större projektet "Project Precious Trash".
– Där samlar jag ihop skräp från olika personer och skapar kläder av det. Det är en utmaning med alla material, jag får experimentera hela tiden.
Personerna i fråga fotograferas i plaggen som tillverkats av deras skräp. Resultatet, en utställning, ska turnera i Sverige. Om den kommer till Sörmland är ännu ovisst.