Paret Jonsson har bott i sin villa intill järnvägen sedan 1975. De trivs bra och har alltid sett tåget som ett naturligt inslag i deras boendemiljö. Men på senare år låter tågen, mer och mer. Det har att göra med att området på andra sidan järnvägen, den norra sidan, får fler byggnader. Framför allt är det bostäder. Det senaste tillskottet är dock företaget Rekal som nu bygger ut sina nya lokaler. Förtätningen av byggnaderna gör att ljudet från tåget studsar upp mot det jonssonska hemmet. Ljud som förut letade sig ut och försvann koncentreras allt mer.
– Vi tycker det är jätteviktigt att Rekal finns på orten, det är bra för alla. Vi funderar bara på hur kommunen tänker när de beviljar bygglov, tänker de på ljudet? säger Bo Jonsson undrande.
Tågen går ofta, och både regionaltåg och snabbtåg passerar flera gånger under den korta stund SN befinner sig på parets baksida. Det är inte heller första gången som det rapporteras om buller från just den här sträckningen av järnvägen. I flera år kämpade boenden på andra sidan järnvägen, på Solåkravägen och Bergåkravägen, för att få upp bullerplank för att minska ljudet från rälsen. Sedan 2009 står nu ett lågt, spårnära skydd på plats. Skyddet fick dock motsatt effekt på Bo och Carinas sida. Men det var först när Rekal började bygga som paret kände sig tvunget att höra av sig till kommunen.
– De ville ha en skrivelse att ta ställning till. Det kan ju vara så att man helt enkelt inte tänkt på att ljudet ökar för oss när det blir mer hus på andra sidan, säger Bo.
Paret har tidigare störts av missljud, då från värmeverket på norra sidan av järnvägen. Länsstyrelsen kontaktades och problemet löstes.
Färre hus på andra sidan järnvägen lär det inte bli, Gnesta kommun har stora visioner för det de kallar för Norra Gnesta. Det är här Gnesta ska växa. Tågen, de lär inte heller bli färre. Det blev tydligt i somras när Trafikverket hade ett fasligt sjå att få ihop den kommande tidtabellen för alla som ville trafikera sträckan genom Gnesta.
Bo och Carina har ännu inte fått något svar av kommunen. Deras önskemål är att det blir några åtgärder, kanske trädplantering, och att kommunen uppmärksammas på vad som händer när områden förtätas.
– Vi går ofta med hunden på norra sidan, och det är tystare på den sidan, säger Bo.