Beprövade verktyg och mallar pryder vÀggarna.
â En sekretĂ€r vi har bestĂ„r av flera hundra olika detaljer, alltsĂ„ smĂ„ trĂ€bitar. Och alla delar tar sin tid.
Jonny Mellberg visar runt i den serie industrisalar mot Vackerby som Àr à mells möbler, snickerifabriken han vigt sitt yrkesliv Ät.
â Vi var 30 personer hĂ€r nĂ€r jag började pĂ„ 1980-talet.
Nu Àr de fyra kvar. Personalen tog över verksamheten 2008 nÀr Àgarna inte klarade det. Nu har de andra gÄtt i pension och Jonny Àr ensam Àgare, med tre medarbetare.
De fyra gör allt: Inköp av trÀ och metall, tillverkning med stora maskiner och handredskap, sammanfogning och mÄlning. FörsÀljning, marknadsföring och bokföring. StÀdning och design av nya produkter.
Det blir ingen löpande band-produktion?
â Nej, verkligen inte.
I utstÀllningen kan kunderna vÀlja pÄ samtliga möbler.
En sal Àr full med sortimentet: Stolar, bord, skÄp, sÀngar, hyllor och sÄ vidare. I en rad modeller.
PÄ à mells gÄr allt sin gilla gÄng, men för tillfÀllet Àr det ÀndÄ förÀndring i luften. MÄlaren skall sluta efter fem Är, kanske för att som vanlig mÄlare fÄ upp lönen frÄn blygsamma knappa 25 000.
â Allt annat hĂ€r kan alla lĂ€ra sig. Men laseringen krĂ€ver kĂ€nsla och blick. Och sedan flera Ă„r att bemĂ€stra, sĂ€ger Mellberg.
Enstaka gÄnger gÄr nÄgot fel och en möbeldel fÄr kastas.
Han griper ett jÀrn och börjar hugga ut en gustaviansk ros pÄ ett bordsben. MÄtten kan han utantill. 50 timmar bildhuggeri gÄr i bordet som kostar uppÄt 70 000 kronor.
Extrem kvalitet, lÄga kostnader och delaktig personal ger en ovanlig robusthet.
Ăr det nĂ„gra förĂ€ndringar pĂ„ gĂ„ng?
â Inte som jag kan se framför mig.