En ny vattentäkt i Gnesta beräknas kosta drygt 190 miljoner kronor, och konsulterna som utrett olika lösningar på Gnestas vattenproblem är ganska säkra på sina uträkningar.
– Vi är duktiga på att göra de här kalkylerna och det brukar oftast stämma väldigt väl. Men det är viktigt att säga att summorna är beräknade på nuvarande kostnadsläge, säger Lennart Martinell, konsult på företaget VA-drift och en av de som tagit fram vattenrapporten på uppdrag av Gnesta kommun.
Tidningen kunde berätta om utredningens resultat i november, men det är först nu inför kommunfullmäktiges beslut nästa vecka som hela rapporten har blivit offentlig. Den innehåller flera intressanta detaljer, bland annat ett förslag på hur investeringen ska finansieras. VA-taxan behöver höjas med 20 procent efter att det nya verket har tagits i drift, men halva kostnaden föreslås hamna på skattebetalarna.
Det kan vara politiskt känsligt att låta kommunens samtliga invånare bekosta investeringar i vatten- och avloppsnätet eftersom många som bor utanför tätorterna har egna brunnar och därmed inte får ta del av nyttan. I det här fallet är dock en av de största anledningarna till att kommunen behöver en ny vattentäkt framtida bostadsbyggande. Då kan det vara försvarbart att låta hela kommunen vara med och betala, menar Lennart Martinell.
– Det här är egentligen en fråga för politikerna, men så är tankegången. I andra fall där ett nytt vattenverk byggs enbart för att höja kvaliteten för befintliga kunder kan det vara rimligt att låta VA-kollektivet ta hela kostnaden, säger han.
Rapporten redogör även för olika alternativ till ett eget nytt vattenverk vid Klämmingen. Bland annat har ett samarbete med Trosa diskuterats, där Gnesta bygger ett nytt vattenverk åt båda kommunerna och Trosa tar hand om grannkommunens avloppsvatten. De totala investeringskostnaderna för en sådan lösning, inklusive nya överföringsledningar, bedöms dock som för höga även om de två kommunerna skulle ta varsin halva av kakan.
Det akuta läget med vattenbristen i Gnesta gör att kommunen har betydligt mer bråttom än grannkommunerna, vilket försvårar samarbeten i alla vädersträck.
– Trenden i landet är att fler och fler kommuner samarbetar och bildar gemensamma driftsbolag. Det skulle inte förvåna mig om något liknande sker i Gnesta inom en 15-årsperiod, säger Lennart Martinell.