Vanligt vatten tar död på ogräset

På Gnestas skolor och förskolor pågår just nu kampen mot ogräset. Men till skillnad från tidigare år används inga kemikalier för att bli av med de oönskade växterna.

Gnesta2016-08-01 21:41

Philippa Ploghed, anställd på Davidssons marktjänst AB, rullar munstycket över ogräset på marken och ut kommer ... vatten. Att det är varmt märks på vattenångan, och också på den mörka färgen på bladen som lämnas i dess spår.

– När vi kört över baljväxter luktar de kokta bönor, säger kollegan Tanja Ruonaoja.

Tillsammans har de under de senaste veckorna kört den nyinköpta ogräsbekämpningsmaskinen på Gnesta kommuns skolor och förskolor. Att de är nöjda råder ingen tvekan om.

– Resultatet ser man väldigt fort. Imorgon eller övermorgon kommer det att vara tvärdött här. Då är allt brunt, säger Tanja Ruonaoja.

Gustav Dyvling, ägare av Davidssons marktjänst AB, är den som köpt in maskinen. Han säger att metoden är vanlig i södra Sverige, men att han inte känner till någon här i trakten som använder den.

– Det är väldigt arbetsbesparande jämfört med att köra manuellt, säger han, och uppger att det krävs ungefär fyra behandlingar per säsong.

Enligt Philippa Ploghed och Tanja Ruonaoja tar det nu ungefär en halvtimme att avverka en yta som det tidigare skulle ha tagit två personer en och en halv timme att göra klart. Dessutom slipper de skyddsutrustning – handskar för att hålla i den varma slangen och munstycket är det enda som krävs. Belastningen på kroppen blir inte heller lika stor som med vanlig ogräsbekämpning där den som utför den oftast bär runt på en tung tank.

– Det spar både tid, pengar och kroppen, säger Gustav Dyvling.

– Många frågar vad vi sprutar med, då är det kul att kunna svara "bara vatten", säger Philippa Ploghed.

Eftersom det är just bara vatten – mellan 90 och 104 grader varmt – så går det också att köra överallt, även på lekplatser, i sandlådor eller på mark som ska odlas. Det varma vattnet tar död på all växtlighet ovan mark, och tanken är att det även ska tränga ner i jorden och döda rötterna.

– Ju större bladyta desto större effekt, säger Philippa Ploghed, och tillägger att den är särskilt effektiv på maskrosor men att kamomill måste bearbetas ett par gånger innan den ger med sig.

– Jag fick för mig att vi måste bestämma oss: nu får det vara slut med bekämpningsmedel. Man kan gå halva vägen och använda myrsyra eller ättika, men det är inget nytt. Den här metoden hade fått bra vitsord, och ska vi köpa så ska vi köpa först, säger Gustav Dyvling, som upplever att alla är positiva när de väl får se den men att det finns mycket motstånd mot förändring i branschen.

– Men ibland måste man hoppa för att komma framåt, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!