Kenneth Rooth bor i Avla utanför Gnesta och driver skogs- och lantbruk i form av en enskild firma. I fredags kom ett brev ställt till firman. I brevhuvudet står det "Dags att komplettera", och i utskicket ingår även ett frankerat kuvert med texten "Vänligen returnera snarast".
– Det är knappast en slump att de skriver så, de försöker härma deklarationsblanketten, säger Kennet Rooth.
Enligt texten på blankettens baksida gäller erbjudandet att det aktuella företaget rankas högre och visas mer frekvent vid sökningar utförda av besökare på bolagsupplysningen.se, det företag som ligger bakom utskicket.
– Men varför inte bara gå in på bolagsverket om man vill ha upplysningar om ett företag? säger Kennet Rooth, som gissar att få personer använder sig av webbsidan.
För den som skriver under och skickar in blanketten väntar en faktura på 4 795 kronor plus moms. Det framgår visserligen om man läser den finstilta texten i blankettens nederkant, men det är allt annat än tydligt. På samma sätt står det mitt i den täta texten på blankettens baksida att avtalet gäller i två år med automatisk förlängning med ett år i taget.
– Sen vet man inte hur det går att gå ur. Det kan ju hända att skriftliga uppsägningar "inte kommer fram", säger Kennet Rooth.
– Jag kan tänka mig att det sitter dels ungdomar, dels gamla personer som fyller i och skickar tillbaka blanketten i tron att det är ett register som ska kompletteras. Sen kommer fakturan på nästan 10 000 kronor plus moms, säger Kennet Rooth.
Fakturor från bolagsupplysningen.se har tidigare uppmärksammats i media, och redan i juli förra året hamnade företaget på Svensk handels varningslista.
– Vi vet att det går i vågor, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk handel.
När företaget skickar ut sina blanketter – själva har de tidigare uppgett att de rör sig om mellan 800 000 till 1 miljon varje år – kommer det många klagomål till branschorganisationen. Per Geijer kopplar även ihop Bolagsupplysningen med företaget Nummerupplysningen, båda registrerade i Estland.
– De kör växelvis framryckning. När det ena ligger lågt skickar det andra ut stora mängder fakturor.
Hur många fakturor de har skickat ut eller hur många som faktiskt har betalat fakturor från något av de båda företagen vet han inte.
– Men Bolagsupplysningen har lyckats skrapa ihop fler klagomål och kommentarer på vår hemsida än något annat företag, säger han.
Många oroas över skrivelser i avtalen – till exempel att tvister ska lösas i Estland – men enligt Per Geijer är hela avtalet felaktigt. Om man som privatperson eller företagare känner sig vilseledd av ett avtal går det att bestrida de eventuella fakturor som följer. Men det enklast är förstås att aldrig skriva under blanketten.
– Får man det där erbjudandet ska man så fort man bara kan knögla ihop det och kasta det. Det fyller ingen funktion överhuvudtaget, säger Per Geijer.