Vägmärkena med paddvarning sitter sedan några veckor uppe längs Östra storgatan vid infarten till Gnesta centrum.
Diket mellan Östra Storgatan och Stenstagatan är övervintringsplats för mängder av paddor – inte grodor som det antogs vara förr.
Eftersom amfibierna korsar vägbanan på vårarna, då det är dags att para sig, har de sedan länge varit uppmärksammade.
– Då blir jättemånga överkörda. Vissa år har det varit som ett slagfält här, säger Anja Probst från Feministiskt initiativ i Gnesta.
För fem år sedan lämnade hennes parti in en motion om att bygga en grodtunnel under Östra storgatan.
– Grodor, salamandrar och ödlor är fridlysta och det var något som andra kommuner hade gjort, säger hon.
Grodtunnelbygge är dyrt och komplicerat konstaterade kommunstyrelsen 2020. Men att något måste göras ville ingen förneka – trafikskyddsåtgärder för amfibier blev ett uppdrag för förvaltningen som stöt och blött alla omöjligheter – inklusive grodtunnel, fram tills nu.
– Tjänstemännen trodde inte grodorna skulle använda en tunnel, säger Anja Probst.
Tre år senare är det nu fastställt att någon grodtunnel aldrig blir aktuell. Ett alternativt förslag var att anlägga övervintringsplatser vid groddjurens parningsvatten, som nu också skrivits av.
Det är nämligen paddor och inte grodor som sitter i kläm mellan Gnestas trafikanter och Östra storgatans asfalt.
– Det var kanske vi som inte noterade skillnaden. Jag har tänkt på att grodorna var väldigt stora. Men det kanske borde vara en paddtunnel istället, säger Anja Probst.
Men till skillnad från grodor så lever och rör sig paddor på ett sätt som gör dem svåra att hjälpa.
"Det enda realiserbara alternativet för att värna groddjuren är att upplysa trafikanter," skrev tjänstemännen i slutrapporten. Där beslutsfattarna råddes att släppa frågan.
Kommunfullmäktiges ordförande Linda Lundin (S) föreslog samma sak – men för att ändå göra något sätta upp två varningsskyltar för paddorna vid vägen.
Grodorna (till höger) går att skydda med hjälp av tunnlar under vägen. Vilket inte är möjligt för paddorna (till vänster).
– Jag tänker det är bra. Det har funnits "grodskyltar" här tidigare, hemmagjorda som aktivister eller konstnärer satt upp, säger Anja Probst som fortsätter:
– Men vissa år hoppar hundratals paddor över vägen. Hur en vägskylt hjälper då är svårt att förstå.