VA-konsulten Isabelle Björklund var med och hittade felet i avloppsreningsverket i somras: Mätare visade fel så verket var i en ond cirkel.
– Vi fick ett meddelande från Gnesta avloppsreningsverk, de hade problem med låga syrehalter och låga slamhalter. Jag ville ta en titt med färska ögon, säger Isabelle Björklund, civilingenjör på konsultbolaget Afry.
Det var i slutet av maj som förbipasserande slog larm om en ovanlig sörja där det renade avloppet från Gnesta och Laxne strömmar ut i Sigtunaån och vidare till Östersjön. Halterna fosfor och syreförbrukande ämnen skulle senare uppmätas till flera gånger högre än de tillåtna.
En slammätare visade låga värden, så automatiken i verket jobbade för att höja värdena. Men i en workshop med flera konsulter och personalen på verket kom man sanningen på spåren: Det var inte för lite slam, utan för mycket.
– Verket mäter med spektrografisk mätare och halten hade blivit så hög att den låg utanför deras mätområde. Det är en problem med den typen av mätare.
Med den kunskapen fortsatte sökandet efter felkällan.
– I slutändan upptäckte vi att det var stopp i en slang för polymer, som ska göra slammet tjockare. Den tillsattes inte, så det gick inte att avvattna.
Därefter kunde personalen "väldigt intensivt" ta bort slam ur kretsloppet. Strax var den känsliga biologiska reningen, där bakterier så att säga äter upp bajs och kiss, i balans igen.
– Vi har även gett en del hjälpmedel, instruktioner och rutiner för att förebygga detta, så att det inte händer igen, säger Isabelle Björklund.
Nu ska personalen loda, väga och titta i mikroskop för att hitta störningar. Och ett fel hittade man redan i augusti: Då lade en av överskottspumparna av, men det kunde snabbt rättas till.
– Hade problemet lämnats kvar oupptäckt hade det kunnat leda till att slammet hade dött och det hade inte varit bra. Men för omgivningen tror jag inte det hade så stor påverkan, säger Isabelle Björklund.
En kemikalie som liknar snor hade i maj kläggat igen en doseringsslang och satt igång en serie processer som stört ut den känsliga biologiska reningen i Gnesta avloppsreningsverk. Arkivbild.
Hur trygg kan man som Gnestabo vara med sitt reningsverk?
– Man kan vara trygg med att det är väldigt engagerade och duktiga anställda på det här reningsverket, de lämnar ingen sten ovänd. Jag skulle känna mig trygg som Gnestainvånare.
Afry var på plats totalt sex dagar i somras.
Trots insatserna visar även det senaste provsvaret på alltför mycket fosfor i utloppet. Avloppsreningen är ett olycksbarn sedan länge och otillåtna utsläpp är regel snarare än undantag när SN går igenom de senaste två årens prover: Vid endast 15 av 50 mätningar är vattnet som släpps ut tillräckligt renat.