– Nu kan jag inte svara specifikt för Gnesta eftersom jag inte har talat med kommunledningen där. Men ser man tio år framåt i tiden tror vi att nästan hälften av hushållens nätanvändning kommer vara relaterad till den offentliga sektorn, så som skola, vård, omsorg och kutlur. Det vi har sett är att kommuner som säger "oj, en utbyggnad kostar oss för mycket" och hittar en extern avtalsparter ibland glömmer bort att säkra det långsiktiga användandet och kommunens framtida behov utan att det kostar dem skjortan, säger han.
– Det här är knepiga frågor och man måste ha respekt för att det är svårt för kommunerna att sätta sig in i dem.
Men Gnestas kommunchef Nils-Erik Selin är lugn.
– De (Svenska stadsnätföreningen reds. anm.) har lyckats väldigt bra i sitt lobbyarbete. Till och med SKL har gått ut på ett väldigt tydligt sätt att man inte ska sälja sina stadsnät. Man är orolig för konkurrensen, säger han och fortsätter:
– Det här kommer att bli bra och det kommer bli väldigt mycket bättre än om vi försöker göra det själva.
På SKL, Sveriges kommuner och landsting, vill man dock inte gå så långt som att säga att det finns några rekommendationer kring stadsnäten. Alla kommuners förutsättningar ser olika ut menar man.
– Vi tycker inte att man gladeligen ska hoppa på ett erbjudande direkt utan att ha utrett konsekvenserna. Men en offentlig, öppen, ägd infrastruktur ger den bästa konkurrensen efter som det sänker hindren och ger ett bättre pris till privatpersonen. Det har Post- och telestyrelsen gjort undersökningar på, säger Jörgen Sandström, sektionschef för avdelningen för digitalisering på SKL.