Sedan 2011 delar länsstyrelsen i Sörmland ut ersättning till djurägare som vill göra sina staket mer rovdjurssäkra. Ersättningen ges som ett schablonbelopp om 50 kronor per meter, och det är viltskadecenters stängselrekommendationer som gäller.
– Man kan inte säga att det blir hundraprocentigt, men det finns underlag som visar att det fungerar bra rovdjursavvisande, säger Ulrika Roos, på landsbygdsenheten på länsstyrelsen i Sörmland.
Det finns några olika varianter på rekommenderade stängsel – täta eltrådar eller elförstärkt fårnät – men det viktigaste är att säkra nära marken och att stängslen är tillräckligt höga. På Molstaberg utanför Gnesta, där 26 får revs av varg på midsommarafton, hade ägarna påbörjat arbetet med att förstärka stängslen.
– Länsstyrelsen kom och informerade oss om att vi bor i ett vargrevir precis när vi höll på med lamningen i våras. Det är vår intensivaste period, säger gårdens ägare Johan Lundgren.
Länsstyrelsen i Stockholms län erbjöd hjälp för stängsel, men som situationen var då låg fokus på att ta hand om de nya djuren. Efter det påbörjades arbetet med att röja upp och förstärka staketen kring hagarna.
– Det mest ironiska är att det var där vi hade börjat som vi fick angreppet, i den säkraste hagen, säger Johan Lundgren.
Att underhålla stängslen och se till att det inte växer upp för mycket undervegetation – det minskar elens effekt – är en del av det dagliga arbetet på gården. Johan Lundgren säger att de helst skulle vilja sätta upp fårnät med el runt gårdens ytterkanter, totalt en sträcka på omkring två mil.
– Men att sätta upp ett sådant är ett jättejobb, säger han.
Niclas Amloh är kontaktperson i Sörmland för Svenska rovdjursföreningen. Förutom att jobba med informationsspridning om rovdjur har föreningen särskilda stängslingsgrupper.
– Söker de bidrag från länsstyrelsen så ställer vi upp och hjälper till och sätter stängslet, säger han, och berättar att föreningen har vagnar med stängslingsutrustning som är färdiga att rycka ut när det behövs.
Den första stängslingen föreningen var med på gjordes utanför Nyköping 1999, men sen har intresset varit svalt. Och det trots att länsstyrelsen ska informera om att möjligheten till stöd i arbetet finns i samband med att djurägare ansöker om ersättning för stängsling.
– Det har hänt ett par gånger att någon sagt att de vill ha hjälp men sen tackat nej, säger Niclas Amloh, och påpekar att det kan ha att göra med att vargfrågan är väldigt inflammerad.
Han har själv varit med och stängslat flera gånger, men aldrig på någon av de 350 fårbesättningar som finns här i länet.
– De som vill ha vår hjälp får den också, säger Niclas Amloh.