Redan i december 2017 rapporterade tidningen om att en grupp personer köpt sju hektar mark strax söder om Gnesta, med planerna att bygga en ekoby bestående av bostäder, med tillhörande odlingsmark och ett gemensamt kulturhus. Nu har en ny arkitektskiss tagits fram.

– Grundvisionen är ett hållbart boende som passar olika plånböcker. Man ska kunna flytta till Tallberget utan förkunskaper om byggteknik eller odling. Jag tycker om att äta egenodlat, särskilt sådant som min granne har skördat, säger Linda Kowalski Nordfors och skrattar.

Gnesta tycks ha fått en ökande dragningskraft hos personer som värderar hållbarhet högt de senaste åren. Det har talats om "en andra gröna vågen" och att "hela Södermalm flyttar till Gnesta". Nyligen skrev en rad lokala aktörer under en debattartikel som argumenterade för att släppa fram ekobyn. Det är svårt att sätta fingret på vad som ligger bakom den här utvecklingen, men en ekoby strax utanför tätorten skulle onekligen ligga rätt i tiden. Åtminstone enligt vissa.

Artikelbild

| Linda Kowalski Nordfors och Artur Nordfors Kowalski, som bor i Mölnbo, ligger bakom projektet ekobyn Tallberget tillsammans med Magnus Molin och Anders Bergman.

För det finns en motreaktion till den här rörelsen också. Tidningen har tidigare rapporterat om boende i området där ekobyn planeras, som högljutt protesterat mot projektet. Byggnaderna är fula, och konceptet passar inte in i omgivningen, heter det. Bilden ovan är dock den första faktiska skissen över ekobyn.

Nu står frågan även och väger på kommunhuset. Detaljplaneprocessen har dragit ut på tiden. Formellt handlar det om att ett principbeslut ska tas om hur områdena strax utanför Gnesta ska exploateras framöver.

– Frågan är om kommunen tycker det här är strategiskt riktigt. Det har inget med det enskilda projektet att göra, det hade lika gärna kunnat vara ett vanligt villaområde. Vi har inte kommit fram till något ännu, säger planeringschefen Tomas Enqvist.

Inte heller kommunalrådet Johan Rocklind (S) vet var frågan kommer landa, eller när.

– Det är viktigt att vi behandlar likvärdiga projekt på samma sätt. Bilden av ekobyn som koncept är otroligt positiv skulle jag säga, men vi kan inte rätta oss efter vad som känns bra i själen. Vi har lagstiftning och en översiktsplan att följa, det tror jag de flesta kommuninvånarna respekterar, säger Rocklind.

Enligt Linda Kowalski Nordfors känns händelseförloppet igen från andra ekobyar som har byggts i Sverige.

– Det är samma dramaturgi som återkommer. Det är några eldsjälar som vill göra något gemensamt med entusiasm. Och så kommer det en motreaktion. Man reagerar på att det är något nytt som man inte känner igen. Men när byn väl står på plats brukar kommunen stolt visa upp den som ett exempel på sitt miljöarbete.

Det finns också en bild av att ekobyar är starkt ideologiskt drivna, som lever kvar sedan 70-talet, menar de.

– Men i dag är ju alla överens om att vi måste leva mer hållbart. Folk vill bo såhär, och ändå kunna ha kvar sitt jobb i Stockholm, säger Artur Nordfors Kowalski.

Vad har ni att vinna eller förlora på det här ekonomiskt?

– Vi har investerat tre års arbete och en hel del pengar i det här. Det är klart att vi vill ha avkastning.

Att ekobyn bär sig ekonomiskt bidrar till att konceptet kan utvecklas överallt, menar Artur Nordfors Kowalski.

– Ska vi lyckas ställa om till ett hållbart samhälle så måste olika boendeformer med miljöprofil få byggas nu, över hela landet. Vi har redan blivit uppvaktade av ett kommunalråd, som undrar varför det här inte byggs i deras kommun också.