Plats 290 av 290. Det är noteringen Gnesta kommun får i Lärarförbundets årliga rankning av skolkommuner i Sverige. 

Lärarförbundet är ett fackförbund som organiserar bland annat lärare i grundskolan, gymnasiet, studie- och yrkesvägledare och förskolelärare. I sin rankning, som gjorts sedan 2002, tittar de på vilken kommun som ger sina lärare, elever och skolledare bäst förutsättningar. 

I år har de gjort om sin ranking något. Det gör att årets resultat inte längre kan jämföras med tidigare års resultat, då Gnesta hamnade på plats 273 – alltså inte mycket högre än i år. 

Artikelbild

| "Det är klart att det inte är roligt att hamna sist, men det är viktigt att lyfta att det finns olika sätt att räkna", säger Lunda Lundin (S).

Kriterier de tittar på är bland annat resurser till undervisningen, friska lärare, lärarlöner, och andel godkända elever.

Två kriterier, lärartäthet och utbildade lärare, har extra tyngd i rankningen. Och när Lärarförbundet tittat på alla de här kriterierna, har de alltså kommit fram till att Gnesta är sämsta skolkommun i hela Sverige.

Lina Lundin (S) är ordförande för barn- och utbildningsförvaltningen i Gnesta.

– Vi vet att vi ligger lågt på vissa delar, som kriteriet med behöriga lärare som är dubbelviktat. Vi jobbar ständigt med att förbättra oss, och kompetensväxlingen som vi beslutat om i kommunfullmäktige är ett viktigt led i det. 

Artikelbild

| "Vi blir oroliga över vad det här ger för bild av Gnesta utåt, kommer folk vilja flytta hit och sätta sina barn i skola här?" säger slöjdläraren Rolf Jönsson.

Annat som drar ned Gnestas resultat är nivån på sjukfrånvaron och kriteriet om resursfördelning, och vad gäller det sista håller Linda Lundin inte med om hur Lärarförbundet har räknat.

– SKL:s uträkning visar att vi har en genomsnittlig resurstilldelning, i alla delar utom fritidshemmen, där vi har en lägre kostnad. Lärarförbundet jämför inte kostnaden med antalet barn och elever utan med antal invånare. Jag tycker det är en bättre jämförelse att titta på kostnad per elev, och då hamnar vi ungefär på snittet, säger hon.

Oppositionsrådet Håkan Ekstrand (C) har inte sett rankningen när tidningen når honom på telefon.

– Oj, det var väldigt illa det. Det är väldigt oroväckande. Vi får hoppas att kompetensväxlingen som vi varit eniga om i fullmäktige får effekt och gör nytta, säger han.

Rolf Jönsson är slöjdlärare på Frejaskolan och aktiv i Lärarförbundet lokalt.

– Det här är verkligen inget att vara stolt över. Det visar politikerna att deras fokus, som vi i Lärarförbundet kritiserat, på nedskärningar och att hålla budget inte fungerar. Det är vi lärare som får ta smällen. Det är en politikerfråga och en ledningsfråga, och det här visar att man inte har satsat på skolan i Gnesta under lång tid. 

Trosa hamnar i årets rankning på plats 59, vilket är den bästa placeringen av de sörmländska kommunerna. Relativt sett är lärarlönen en av deras styrkor. Michael Swedberg (M) är ordförande för humanistiska nämnden i Trosa. 

– Vår hårda ranking som vi jobbar mot är SKL:s ranking, och vi faller bra ut även där. Den känns som ett hårdare mått på skolans pedagogiska verksamhet, medan Lärarförbundets rankning mer fokuserar fackligt. Vi är förstås glada att Lärarförbundet rankar oss högt, vi har gjort satsningar på lärare och lärarlöner, och det är något som beaktas i deras rankning, säger han.

Rolf Jönsson tycker Trosas politiker satsar mer på skolan än Gnestas. 

– Exempelvis vet jag att de i lönerevisionen ger dubbelt så mycket som Gnesta, drygt fyra procent mot två. Lärarna där känner sig uppskattade, och det är ju en del i resurstilldelningen som Gnesta hamnar så lågt på, säger han.