Gnesta satsar på folkhälsa – "Håll i och håll ut"

En satsning på folkhälsan i Gnesta ska spara på både ekonomi och lidande, hoppas kommunen. Ett års arbete har resulterat i en ny folkhälsoplan, som nu ska omsättas i verkstad.

23 april 2019 09:03

Folkhälsa är ett spretigt begrepp, som omfattar allt från kost och motion till våld i nära relationer och psykisk ohälsa. Till skillnad från hälsa, som handlar om hur individen mår, fokuserar arbetet med folkhälsa på hur grupper i samhället mår. Och det är just ojämlikheter mellan olika grupper som är en av de viktigaste delarna i Gnestas folkhälsoarbete.

– Studier visar på stora skillnader i livslängd beroende på var du bor och vilken utbildning du har. Det vi vill komma åt är att minska de skillnaderna, säger Lotta Brattberg, folkhälsosamordnare i Gnesta kommun.

Hon anställdes för ett år sedan, och har sedan dess jobbat med att ta fram en folkhälsoplan. Under arbetets gång har man konstaterat att kommunen redan gör mycket bra. Men det finns några nyheter i planen som kan bli verklighet när familjecentralen, som ska bli ett "nav" för folkhälsoarbetet, till slut blir färdig.

Stöd till föräldrar i grupp är en av sakerna som kommunen vill satsa på.

– Det kan till exempel handla om att samla ett antal vuxna och prata om vilka skyldigheter man har som förälder, som att barnen har skolplikt. Eller gruppsamtal med föräldrar som har barn med diagnoser, säger Ann Malmström, chef på socialförvaltningen.

Att just barn och föräldrar hamnar i fokus är ingen slump, eftersom folkhälsoarbetet handlar mycket om att förebygga. Lotta Brattberg menar att vi i dag lägger stora resurser på att ta hand om individer där problemen redan vuxit sig stora. Att vända på skutan och i stället lägga resurserna på förebyggande åtgärder skulle kunna spara både pengar och mänskligt lidande. Men det är såklart inget som sker över en natt.

– Det gäller att hålla i och hålla ut, upprepar Ann Malmström som ett mantra.

I siffrorna sticker Gnesta ut när det gäller bland annat antal personer med psykisk ohälsa, höga sjukskrivningstal och stora skillnader i skolresultaten, där det går sämre för pojkarna än för flickorna.

Droger på högstadiet sticker också ut rejält, där betydligt fler nior i Gnesta svarat att de testat narkotika jämfört med övriga Sörmland. Den statistiken har dock två år på nacken.

Det är stora och komplexa frågor det här, känns det inte som en övermäktig uppgift?

– Nej! Jag är så glad för den här satsningen. Man måste börja någonstans, säger Ann Malmström.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Henrik Norling