Per Skyllberg bor utanför Björnlunda och har försökt få ut fiber till sin fastighet.
Katrineholm och Oxelösund låg i topp i länet under 2021 med cirka 80 procent fibertäckning i glesbygdsorterna. I resten av Sörmland är täckningen runt 60-70 procent.
Gnesta och Trosa har dock bara 37 respektive 40 procents fibertäckning på glesbygden, visar siffror från Post- och telestyrelsen.
– Det är sorgliga siffror. Vi har en ständig dialog med operatörerna och försöker hålla örat mot marken om var det finns störst behov. Vi kan inte göra så mycket mer från kommunens sida mer än att ligga på, säger Hans Haglund, IT-chef i Gnesta kommun.
Per Skyllberg bor två kilometer från centrala Björnlunda och har kämpat för att få fiber. Han har sett företag komma och gå, vara på gång med indragning men sen försvinna.
– Det bara rinner ut i sanden. Vissa företag anmäler intresse, sedan får de inget bidrag. Andra företag har vi inte ens fått kontakt med, trots försök, säger han.
Just nu är det två företag som bygger fibernät i Gnesta kommun. IP only skulle bygga ut nätet i Stjärnhov men fick avslag på sin ansökan om stödpengar för området. I stället bygger de nu på kommersiell bas, vilket innebär att de drar om kablarna så att de tar en genväg till de fastigheter som är kunder hos företaget.
– Det som är tråkigt är att om andra fastighetsägare vill ha fiber längre fram kommer det att bli mycket dyrare. Många tror att det är som med kopparnätet, att det bara är att dra metrarna från fastigheten till tomtgränsen och koppla in sig på ett nät. Det krångliga med fiber är att den måste dras individuellt hela vägen fram till varje fastighet, säger Hans Haglund.
Open infra har beviljats stödmedel och planerar att bygga ut fibernätet i Björnlunda. Det som återstår för att börja gräva är att få godkänt från de som äger marken.
– Vi har fått en snabb uppslutning bland de privata markägarna. I Björnlunda är nästan alla markavtal godkända och vi beräknar just nu att börja arbetet redan i april, säger Anya Alenberg, kommunikationschef på Open infra.
Hans Haglund menar att Post- och telestyrelsens bidragssystem kan vara en orsak till att det ser ut som det gör.
– När två företag söker pengar för ett projekt inom samma område kan det sluta med att vissa hushåll exkluderas. Om det ena företaget kan genomföra sitt projekt till en lägre summa så släcks det andra företagets planer ner helt. Det är ett tråkigt system, säger han.