Det är välkänt att många vatten- och avloppsledningar i Sverige sjunger på sista versen, och att underhållet generellt har varit eftersatt länge. Något verkar dock ha hänt den senaste tiden.
– Det är en infekterad fråga att höja VA-taxor. Men det som har varit ett kortsiktigt tänk förr har blivit mer långsiktigt, och man tar tag i problemen på ett annat sätt, menar Björn Gudmundsson, VA-chef på Gnesta kommun.
Oavsett om attitydförändringen beror på en ökande mängd läckor på gamla rör eller något helt annat, kommer det att få konsekvenser i kommunerna. Branschorganisationen Svenskt vatten gick nyligen ut och flaggade för att VA-taxorna kan komma att fördubblas de kommande åren.
I Gnesta har kommunen redan investerat en hel del, bland annat i Laxnelänken som väntas bli klar för drift i december, och i nya ledningar längs storgatorna som har byggts om det senaste året. VA-taxan höjdes med 9,5 procent för ett år sedan, men en fördubbling även i Gnesta om några år är inte orimligt enligt Gudmundsson.
[fakta nr="1"]
– Sedan är det svårt att säga om det blir 40 eller 120 procent. Vi måste också tänka på vattenbristen, som varit högaktuell de senaste två åren. Att trygga dricksvattenförsörjningen kan innebära ännu högre taxor.
Han påpekar samtidigt att VA-taxorna inte är särskilt höga i dagsläget, med tanke på vad man får för pengarna.
– Vi är så bortskämda med god tillgång på vatten. En kubikmeter dricksvatten som levereras hem till dig kostar lika mycket som en flaska vatten på bensinmacken, säger Björn Gudmundsson.
Gnestas tekniska chef Ghita Sjösteen menar att stora investeringar som Laxnelänken leder till höjda taxor för att klara avskrivningen. Men även om ökade kostnader kan irritera kommuninvånarna skulle det bli ännu värre om man inte investerar i nätet.
– Om man inte gör någonting nu blir det dyra panikåtgärder senare i stället. Med gamla anläggningar som reningsverket i Laxne riskerar vi även utsläpp i naturen och dyra miljöskulder, säger Ghita Sjösteen.