De har nått sitt drömmål – Atlanten korsades på 27 dygn

– Med tanke på att det var ett mål som upplevdes ganska avlägset för ett halvår sedan känns det här superbra! Vi har fått ta en etapp i taget, man vet ju aldrig vad som händer, säger Per Edvard Jonson när tidningen får kontakt med honom från det västindiska öriket Guadeloupe.

I början av september skrev tidningen skrev tidningen om Perradise igen, då hade Per Edvard Jonson och hans flickvän Hanna Lima Braut nått fram till Gran Canaria. En vecka senare lämnade Perradise den spanska ön och inledde seglatsen över Atlanten. Med i besättningen fanns då även Johan Waldemar, uppvuxen i Sparreholm.

Därefter följde 27 dygn på det näst största världshavet. En knapp månad späckad med naturupplevelser och intryck. För en fiskeentusiast som Per Edvard Jonson var det som att komma till paradiset.

– Det var fantastiskt! Oceanfiske är helt nytt för mig, men det är ganska lätt att komma in i och lära sig. Jag hade mitt livs fight med en stor haj, som sen fick friheten, och en Blue marlin på två meter som vi faktiskt lyckades äta upp innan den blev dålig.

Ganska tidigt på resan hamnade båten i total stiltje, ett tillstånd som höll i sig i flera dagar.

– Det i sig tycker jag var en upplevelse mitt på havet, men ännu häftigare var alla fiskar som samlades under båten. Det var mer eller mindre bara att hoppa i med harpunen och skjuta det man ville äta till middag.

Besättningen hade färsk fisk på tallriken i stort sett varje dag och det gick så långt att ett tillfälligt fiskeförbud infördes på båten tills dess att den fisk som redan var infångad hade ätits upp.

Förutom de fiskar som fångades fick besättningen njuta av sällskapet av ett par valar som rörde sig kring båten i ett par dygn. Förvånande nog hade de även sällskap av fåglar under hela resan, även när de var som längst från land.

– Sedan fick vi njuta av 27 soluppgångar och 27 solnedgångar.

Resan förde även med sig svårigheter, såsom ett trasigt vindroder, stora variationer i väderleken och så det där med att sköta det dagliga i en gungande verklighet.

– Det jobbigaste var utan tvekan att det rullade så mycket fram och tillbaka. Vi hade nog lite otur med vågriktningen som hela tiden kom från sidan. Det var stundtals väldigt svårt att sova och matlagningen var ett projekt varje gång.

Ett par dygn in på 2016 var långseglatsen över och Perradise kunde lägga till vid en hamn i Guadeloupe.

– Det var självklart gött att komma fram. Jag tror att de där hemma blev minst lika glada av att vi såg land, då vi kunde ta kontakt igen och meddela att vi var framme.

En välmående besättning laddar nu för ett söderhavsliv, fjärran den sörmländska blötsnön.

– Nu vill jag slappna av och komma in i det som jag ser som seglarlivet. Inte massa måsten och hela tiden stressa vidare. Vi har sällskap med våra norska vänner, som seglar en annan båt och vi slår nog följe i stort sett hela tiden. Alla är kitesurfare och gillar att dyka, så det kommer bli mycket av den varan.

Till sist, du fyller år på torsdag, hur ska du fira det?

– Ingen aning. Förmodligen på en båt, säger Per Edvard Jonson som hoppas att hans resa kan inspirera andra som drömmer om att segla långt.