Planerade flyktingboenden har brunnit hela hösten och i tisdags avslöjade en väljarundersökning att Sverigedemokraterna har rekordstort stöd. Att historikern Heléne Lööw i dag tar emot Stora historiepriset i Culturum för sin forskning om svensk nazism känns som mer än en tillfällighet.
– Det känns ganska instabilt just nu med flera olika våldsvågor som drar fram genom samhället samtidigt, säger Heléne Lööw.
Med forskarens noggrannhet räknar hon upp de negativa stämningar hon tycker präglar tillvaron just nu.
Det är inte bara nyanlända flyktingar och EU-migranter som drabbas av hat och våld. I spåren av höstens terrordåd ser hon både antisemitiska och antimuslimska krafter växa sig starkare.
– Det är svårt att veta vart det här ska ta vägen. Jag är orolig men har svårt att sätta fingret exakt på vad som händer. Men det är klart att man har utvecklat en viss radar för såna här rörelser efter 30 års forskning.
När Heléne Lööw på 1980-talet började skriva om svensk nazism trodde hon att det var en rörelse på utdöende. I stället insåg hon att det handlade om en i högsta grad livskraftig ideologi – och dessutom att banden tillbaka till 1930-talet var starka och obrutna.
– Dagens nazister har samma synsätt och ideologiska ståndpunkter som man hade under andra världskriget, även om det tar sig lite annorlunda uttryck. Det är en seglivad rörelse.
I sin senaste bok "Nazismen i Sverige 2000–2014" går Heléne Lööw igenom utvecklingen inom nynazistiska kretsar och vit makt-rörelsen de senaste 15 åren.
Hon tecknar bilden av ett myller av löst sammansatta smågrupper med en inre krets på ett 100-tal individer. Och hon konstaterar att nätet gett nya möjligheter för nazister och andra främlingsfientliga grupper att organisera sig och sprida sin propaganda.
– De här rörelserna har aldrig framträtt särskilt öppet och det har varit svårt att komma i kontakt med dem. Men i dag kan vem som helst starta en hel mediekoncern på nätet och det är lätt att hitta likasinnade.
Om de svenska nazisterna blivit fler kan Heléne Lööw däremot inte säga. Och hon är noga med att påpeka att Sverigedemokraterna inte räknas in bland de nazistiska rörelserna.
– Under lång tid har det tvärtom varit konflikter mellan SD och de nazistiska rörelserna. Men visst finns det vit makt-sympatisörer även inom SD. Och man kan kanske tänka sig att SD:s framgångar banar väg för mer radikala rörelser.
Under flera år har Svenskarnas parti varit den starkaste nynazistiska kraften i Sverige. De har demonstrerat flitigt och ställde bland annat till med kravaller i Eskilstuna under 1 maj-firandet för några år sedan.
Men sedan Heléne Lööw gav ut sin bok i april i år har partiet lagts ner och i dag är Svenska motståndsrörelsen livaktigast.
– De nynazistiska rörelserna befinner sig återigen i ett skede där de håller på att omformera sig. Tidigare har såna förändringar inneburit mer våld och större radikalisering. Vi får se vad som händer den här gången, säger Heléne Lööw.
Vad kan samhället göra för att stoppa den här sortens rörelser?
– Jag tror att vi måste försöka återerövra demokratin på allvar. Vi har tappat medborgartanken och förvandlats till kunder, och det är en farlig väg. Att vara medborgare i ett samhälle innebär både rättigheter och skyldigheter, och det här måste vi bli medvetna om igen.
Heléne Lööw tycker att även begreppet "yttrandefrihet" tappat sin innebörd.
– I dag tror folk att deras yttrandefrihet blir kränkt om någon säger emot dem, till exempel i ett vanligt politiskt samtal. Men yttrandefrihet innebär inte att du har rätt att oemotsagd säga vad som helst, utan bara att staten inte har rätt att censurera dig.
Hur tror du att debatten påverkas av flyktingkrisen och regeringens senaste beslut att skärpa lagarna för flyktingmottagande?
– Det är svårt att säga. När vi hade de stora flyktingströmmarna från Balkan i slutet på 1980-talet införde regeringen också skärpta regler. De trodde nog att de skulle kunna dämpa den flyktingfientliga opinionen, men fick i stället helt motsatt effekt.
– Beslutet tolkades som om man gav opinionen rätt och som att samhället självt sa att det var något skumt med de här människorna. De skärpta invandringsreglerna triggade igång attentatsvågen mot bland annat flyktingförläggningar i början på 1990-talet.
Heléne Lööw ska själv ägna våren åt att jämföra våldsvågorna som svepte över Sverige i början på 1990-talet och det som sker runt om oss just nu.
– Det finns likheter, men också skillnader. En viktig skillnad är att kommunerna och försäkringsbolagen backar i dag när flyktingförläggningarna brinner. Bolagen vill inte försäkra flyktingboenden längre och flera kommuner säger nej till nya boenden efter bränderna. Så var det inte på 90-talet. Och om de flyktingfientliga krafterna då känner att de nått dit de vill kanske det blir ett koncept som sprider sig.