Över den snötäckta isen sträcker sig en kilometerlång rad med grankvistar, som markerar var näten ligger under isen. Det rör sig om ett 20-tal nät. De lades i några dagar tidigare och vittjas nu för första gången.
Erik Karlsson är en av 30-talet yrkesfiskare på Hjälmaren och firar i år tioårsjubileum i yrket.
När vi träffar honom är det isfiske som gäller. Erik är klädd i flytoverall och ovanpå skyddande galonbyxor. På vinterstövlarna har han rejäla broddar. När näten vittjas sitter han gärna på en stol för att spara ryggen.
Det är inte långt mellan fiskarna, mest gös men även några gäddor och en lake dras upp ut hålet.
– Första gången man vittjar är det oftast gott om fisk. Sedan brukar fångsterna minska allt eftersom, berättar Erik.
Fiskarna läggs i isolerade plastlådor som så här års hindrar fisken från att frysa och på sommaren skyddar mot värmen. Fisken som Erik levererar ska vara färsk.
Ett hundratal meter bort på isen skymtar Eriks syster Caroline i soldiset. Hon har nyligen börjat som yrkesfiskare efter att ha jobbat sju år på äldreboendet Skogsgläntan i Alberga. Även hon får god fångst.
Innan Caroline klev in i yrket fiskade ett tredje syskon, brodern Klas, ihop med Erik till för ett år sedan. Om vi därtill lägger pappa Sven-Olov, numera pensionär men fortfarande aktiv yrkesfiskare i mindre skala, så blir bilden av en riktig fiskarfamilj komplett.
Och traditionen går mycket längre tillbaka än så. Om Erik är fjärde, femte eller kanske sjätte generation yrkesfiskare på Hjälmaren vet han inte själv.
Men det var ingen självklarhet att han skulle gå i pappa fotspår. Efter gymnasiet provade Erik på olika jobb under några år innan han först började jobba med pappa och sedan 2011 startade eget fiskeriföretag.
– Det bästa med fisket? Det är alltid lite spännande. Man vet aldrig hur en arbetsdag ser ut. Är det dåligt med fisk går jobbet fort, men tar tre gånger så lång tid om det är gott om fisk. Nackdelen är att det är svårt att säga när man kommer hem.
När första nätet är vittjat släpper Erik tillbaka det i hålet och drar tillbaka nätet med en lina under isen. Näten ligger på samma plats under hela vintersäsongen. När fångsterna minskar brukar Erik komplettera med fler nät på andra platser, som mest kan han ha 35 nät utlagda, vardera 50 meter långt och sex meter djupt.
Att lägga ut näten första gången är ett kapitel för sig. Det gäller att dra en lina 50 meter under isen, med vars hjälp man kan få näten på plats. Det finns moderna hjälpmedel, men Erik använder en gammal teknik med långa ihopskarvade brädor, kallade rå, som skjuts under isen. Bäst går det på blankis när man kan se brädorna genom isen.
Erik säger att han gillar fisket vintertid. Arbetet är lugnt och harmoniskt, och det är lättare att planera dagarna.
– Om det blåser sätter jag upp vindskydd. Det går inte om man sitter i båten. Är det blåsigt på sommaren händer det att man inte tar sig ut, men så är det inte på vintern.
Utgångspunkten är Bynäs vid östra Hjälmarens norra strand. Här bodde familjen när Erik och Caroline växte upp. Numera har bostadshuset andra hyresgäster, men basen för fisket är kvar med fiskebodar och en skyddande hamn.
På vintern är det snöskoter som gäller. Grankvistar markerar skotervägen över isen. Genom att köra samma väg varje gång packas snön och isen blir starkare.
Där näten ligger är isen runt 15 centimeter, konstaterar vi. Men den är inte lika bärig överallt. Dagen efter vårt besök gick några pimplare igenom isen i närheten.
Har du själv gått igenom isen någon gång?
– Nej aldrig, och inte farsan heller. Däremot har jag en farbror som gick igenom en gång. Han kunde inte simma men räddades av sina bröder.
Man kan lätt få för sig att familjen Karlsson är riktiga fiskälskare, som äter gös på längden, tvären och bredden sex dagar i veckan.
– Fisk, det äter jag kanske en gång i månaden. Oftare blir det inte, säger Erik.
Och om Caroline får välja blir det helst fiskbullar eller något panerat från frysdisken.
– Det var likadant när vi växte upp, vi fick inte fisk så ofta. Skulle tro att det berodde på att pappa åt mycket fisk som ung och var ganska trött på det.
Gösen är basen för yrkesfisket i Hjälmaren. Sjön är näringsrik och gösen trivs i det grumliga och varma vattnet.
– Just nu är det gott om gös i sjön. Men det kan svänga fort, berättar Erik och nämner att den varma sommaren 2018 var ett riktigt dåligt gösår. Sedan dess har nya kullar vuxit till sig.
En bidragande orsak till att fångsterna ökat är att maskstorleken på näten höjts till 60 millimeter. Det gör att mindre gösar inte fastnar och kan växa till sig.
Erik berättar att ett forskningsprojekt just nu kartlägger gösens liv i Hjälmaren. Forskarna vill veta mer om hur gösen rör sig i sjön, var den letar föda och fortplantar sig.
90 gösar har fått en sändare inopererad i bukhålan. Sändarna skickar information som fångas upp till 60 akustiska mottagare som placerats ut runt sjön.
Om två år hoppas forskarna kunna sammanställa informationen och få svar på en rad frågor om gösen hittills okända liv.
Om gösen är ena benet för yrkesfiskarna i Hjälmaren så är kräftorna det andra. Signalkräftorna fiskas under några intensiva sommarmånader medan gösen fiskas resten av året.
Erik nätfiskar inte på sommaren. Det beror på att fisken snabbt blir förstörd i det varma vattnet.
– Man skulle behöva vittja både morgon och kväll, men det är inte praktiskt möjligt. Istället fiskar vi under den varmare säsongen med ryssjor som gör att fisken kan håvas upp levande.
Två gånger i veckan kommer grossisten Hjälmarfisk och hämtar fångsterna.
Fisken säljs på fiskeauktioner i Göteborg och Stockholm. Runt 70 procent av fångsten exporteras, resten hamnar på middagstallrikar i Sverige.
Erik är en riktig fiskeentusiast. Det är inte nog med att han ägnar dagarna på Hjälmaren med nät, ryssjor och kräftburar. På lediga stunder plockar han gärna fram kastspöet och åker ut med båten. Då är det gädda som är målet.
– Jag har också tävlingsfiskat en del, men numera är fritidsfisket mest nöje. Dessutom gillar barnen att vara ute med båten.
Som om inte det är nog så åker Erik varje år till Norge – och fiskar. Då är det stora torskar och hälleflundror som gäller.
Så även om Erik Karlsson inte gärna äter fångsten, är det ingen tvekan om att han är en sann fiskenörd.