Den nya lagen kÀnns sjÀlvklar, sÀger Flink.
ââJag tycker att det Ă€r förvĂ„nansvĂ€rt att vi i Sverige har varit sĂ„ dĂ„liga pĂ„ att bidra i den kommunala verksamheten. Men det rĂ„der en del oro i kommunerna: Hur ska vi finansiera det hĂ€r? Hur ska vi jobba med det hĂ€r?, sĂ€ger hon.
Lagen innebÀr att kommunerna ska skaffa sig en lÀgesbild av lokal brottslighet, beskriva konsekvenserna av den och göra en ÄtgÀrdsplan. Det ska Àven finnas en samordningsfunktion och ett strategiskt rÄd dÀr bland annat polisen ingÄr.
ââKommunerna fĂ„r ett mer utpekat, drivande uppdrag i det brottsförebyggande arbetet, sĂ€ger Erika Sallander, utredare pĂ„ Brottsförebyggande rĂ„det (BrĂ„), som har i uppdrag att ge kommuner stöd i arbetet.
Oro att polisen drar sig tillbaka
Men det finns kritiska röster. Sveriges kommuner och regioner (SKR) tycker att det brottsförebyggande arbetet Ă€r viktigt, men att den statliga ersĂ€ttningen Ă€r för lĂ„g â 219 miljoner kronor per Ă„r frĂ„n 2024, motsvarande 21 kronor per invĂ„nare.
Mindre kommuner kanske inte klarar den administrativa bördan.
ââEn oro vi har Ă€r att polisen drar sig tillbaka Ă€nnu mer. Det finns ganska mĂ„nga kommuner som redan i dag ser att polisen inte Ă€r sĂ„ nĂ€rvarande som man kunde önska, sĂ€ger Gunilla Glasare, avdelningschef pĂ„ SKR.
Stillsam kommun
Sorsele kommun i VÀsterbotten Àr en av Sveriges minsta sett till antalet invÄnare. HÀr Àr brottsligheten lÄg.
ââVi har jĂ€tte-jĂ€ttelĂ„g brottslighet. I princip ingenting. Det Ă€r lugnt och stillsamt i vĂ„r kommun, konstaterar kommunchefen Mats Engman.
Att lilla Sorsele nu omfattas av samma lagstiftning som de större kommunerna och mÄste arbeta brottsförebyggande ser dock inte Mats Engman som ett problem, eftersom kommunen redan har ett brottsförebyggande arbete och ett tÀtt samarbete med polisen.
ââEgentligen blir det ingen större förĂ€ndring för vĂ„r del, utan bara ett formellt ansvar för kommunen, sĂ€ger Mats Engman.
"Kan vara pengar i sjön"
De flesta kommuner arbetar precis som Sorsele redan brottsförebyggande. Men en relativt stor andel av kommunerna har ÀndÄ ett stort arbete framför sig för att nÄ upp till den nya lagens krav, enligt BrÄ. Det arbete som görs har ofta brister. Ofta saknas en koppling mellan identifierade brottsproblem och ÄtgÀrder, och arbetet följs inte upp i tillrÀcklig utstrÀckning.
ââDet kan i vĂ€rsta fall vara pengar i sjön. Man kanske inte förebygger utan bara gör en massa aktiviteter, sĂ€ger Erika Sallander.
I Kalmar kommer det brottsförebyggande arbetet nu bli övergripande i hela kommunen pÄ ett sÀtt som det inte har varit tidigare, enligt sÀkerhetschef Anna Flink.
Skolan viktig
HÀr kommer man att fokusera extra pÄ fyra omrÄden: ett legalt nÀringsliv, legala boendeformer, sysselsÀttning och skolan. Just skolan Àr extra viktig, enligt Anna Flink.
ââDet Ă€r större risk att man blir kriminell om man inte klarar av grundskolan. Det vet man i dag. DĂ„ mĂ„ste vi se till att skolan Ă€r den viktigaste aktören kring barnens förutsĂ€ttningar att bli legala medborgare.
Anna Flink ger en rad exempel dÀr kommuner behöver intensifiera det brottsförebyggande arbetet. Det kan handla om alltifrÄn att en person Àr folkbokförd pÄ en adress utan att bo dÀr, bidragsfusk inom föreningslivet och att företag som sysslar med illegal verksamhet etablerar sig.
ââI kommunerna Ă€r man ofta vĂ€ldigt tacksam för företagare som vill etablera sig lokalt. Men vi mĂ„ste veta att de har rent mjöl i pĂ„sen. Den dialogen mĂ„ste vi vĂ„ga ta, sĂ€ger hon.